Kvällen den 16 juli, när sommaren stod i full blom, somnade vår älskade mamma och mormor stilla in. Denna sommarnatt, strax efter den 89:e födelsedagen, var hon omgiven av sina käraste – dottern Christine och barnbarnet Tove.
Karin föddes 1932 i Gummark. Hon var näst äldst i en syskonskara om fem och föräldrarna var Erik och Anny Ignberg. Att växa upp i en jordbrukarfamilj präglade och formade hennes liv. ”Vi får hoppas och tro” – blev hennes ledord när hon tog sig an livets alla utmaningar, stora som små.
Som 17-åring började hon sin långa bana på Skellefteå Lasarett och fick omgående ett nattvak med stort och tungt ansvar. Här utbildade hon sig och fortsatte att arbeta större delen av sitt yrkesliv. Och det blev många avdelningar genom åren, bland annat röntgen, medicin och dispensären.
Den 19 juni 1953, på sin 21-årsdag, gifte sig Karin med sin ungdomskärlek Ture och 1957 föddes dottern Christine. Tillsammans blev huset på Tallbackagatan deras uttrycksoas. Här fick deras prunkande rabatter, perenner, fruktträd, bärbuskar, jordgubbs- och potatisland bli en plats för kontemplation och även en naturlig tillgång till både matbord och bakverk.
Karins kärleksfullt skapade bakverk blev med åren hennes signum och kom att på ett västerbottniskt vis berätta vem hon var. Generös och omtänksam, skänkte hon till både syskon och vänner så att alla fick njuta av hennes skapelser. Hennes öga för detaljer, goda smak och estetiska blick märktes både i de konstnärliga handarbetena och den moderiktiga garderoben. Få kunde bära upp jeans och sneakers med sådan självklarhet.
Hon hade ett stort och kärvänligt hjärta men familjen var hennes A och O. Att hon mot slutet var den enda kvar i syskonskaran var smärtsamt. Men det som värkte mest var att Ture alltför tidigt, 1990, lämnade deras oas.
1994 föddes hennes ögonsten, barnbarnet Tove. Och då, när resorna till Stockholm blev allt fler, började Karin känna att livet som pensionär lockade allt mer.
Hon levde i nuet och var alltid nyfiken på ny teknik, maträtter och tendenser. Hon följde med i nyhetsflödet och vad som hände ute i världen. Alltid var det spring i benen, samtidigt som hon kunde njuta av ett knepigt korsord och uppskatta en spännande deckare.
Våra resor tillsammans blev många. Från öarna i Stockholms skärgård till soliga Sardinien, Kreta och Maldiverna, och storstäder som London och Istanbul. Alla med fina oförglömliga minnen.
Men Karin, du vackra kloka själ, nu är du inne på din egen resa. Vi hoppas och tror att vi möts igen.
Familjen