Den 1 september somnade vår mamma in i lugn och ro efter en lång tids sjukdom. Hon växte upp i Nyliden Robertsfors tillsammans med sin mor, far samt syskonen Anna och John. Brodern Viktor avled endast några månader gammal.
Mamma var en nyfiken ung dam och ville pröva nya saker. Hon åkte ner för att arbeta hos en släkting som bodde utanför Västervik i Småland. Där klev hon på en buss och fick ögonkontakt med en ung man, han hette Lars. När hon sedan skulle återvända till Norrland följde han med. 1959 gifte de sig i Helena Elisabets kyrka i Umeå och sedan föddes 1960 dottern Elisabeth och 1964 dottern Eva.
Mamma var en mycket social person, hon ordnade årliga återkommande fester och många är de barn som hos oss varit på julgransplundringar och andra barnkalas. Hon var länge hemmafru men började sedan att arbeta bland annat på Pressbyrån i Bureå samt även i kaféet på Flygplatsen. Jobbade även som administratör åt Studieförbundet NBV i många år.
Mamma blev änka redan 1998 då vår pappa Lars plötsligt avled. Hon fortsatte trots sviktande hälsa att vara aktiv, hon skjutsade runt sina väninnor som inte körde bil och ägnade mycket tid åt sina barnbarn. Kunde stiga upp 5 på morgonen för att det skulle finnas nybakade bullar för dem när de vaknade. Mamma fick även glädjas åt fyra små barnbarnsbarn.
Mamma älskade musik. Trots att hon inte kunde läsa noter spelade hon många instrument, bland annat orgel, dragspel, piano, nyckelharpa, fiol, cittra med mera. Hörde hon en sång på radion kunde hon genast sätta sig ner vid orgeln och spela upp den på gehör. Vi barn har många minnen av kvällarna i Nyliden där mamma och hennes svåger Erik satt och spelade dragspel och nyckelharpa tillsammans, ibland ackompanjerade av andra i familjen.
I januari flyttade mamma in på ett vård- och omsorgsboende. Även om hon var mycket påverkad av sin sjukdom kunde hon fortfarande bjuda personalen och sina grannar på lite pianospel.
Mamma var också kreativ då det kom till handarbete. Vi är många i familjen, släkt och vänner som fått tomteslingor att hänga upp vid jul. Dessa kommer den här julen få en annan betydelse nu när hon inte längre finns kvar är hos oss. Men minnet av henne lever alltid kvar.
Hon tyckte också om att måla och dagen innan hennes bortgång deltog hon i Målarverkstaden på boendet, vilket var en mycket uppskattad aktivitet.
Mamma lämnar ett stort tomrum efter sig.
Döttrarna