Vår käre make, pappa, farfar och morfar föddes 1935 som son till Agnes Sjölin, Hemmingen Norsjö, och Bertil Nyström. Han växte upp tillsammans med sin mor, först på olika gårdar i Norsjö-trakten där Agnes tjänade som piga, och senare på Södra Hedensbyn i Skellefteå där Agnes tog anställning som hushållerska hos John Hedström. Familjen Hedström kom att bli en fast punkt för Agnes och Henry under mer än 20 år.
Henry var intresserad av teknik och visade tidigt prov på gott tekniskt/praktiskt handlag. Ett exempel på det är att när den första mjölkmaskinen införskaffades till John Hedströms lantbruk, så var det den unge Henry som fick uppdraget att sköta underhållet av anläggningen.
När folkskolan var avklarad sökte sig Henry till elbranschen. Efter några år som hjälpmontör blev han elektriker på Elektrotjänst AB. I den rollen var han med och installerade el i många husbyggen i Skellefteå-trakten under 50- och 60-talen.
1958 träffade han sin Birgitta, och 1963 gifte de sig. Familjen fick tillökning i form av sonen Roger och dottern Helena, och 1968 gick flyttlasset till det nybyggda radhuset på Mobacken.
Henry var sedan unga år medlem i Skellefteå Missionsförsamling (nuvarande Equmeniakyrkan), och där fick han utlopp för sitt musikintresse. Han spelade bland annat fagott och eufonium i kyrkans orkester, och även bastuba i Skellefteå Musikkår under många år.
För att komma vidare yrkesmässigt satte sig Henry på skolbänken under 60-talet och läste in den teori som krävdes för att få ansvara för elinstallationer. Tack vare denna kunskap kom han att axla en mer övergripande roll som arbetsledare på Elektrotjänst. I början av 70-talet påbörjades ett samarbete med Renholmens Mekaniska Verkstad som handlade om styrning av maskiner för sågverksindustrin, där Elektrotjänst levererade styrutrustningar till de maskiner som Renholmen tillverkade.
Detta ledde så småningom till att Henry bytte arbetsgivare till Renholmen, där han kom att arbeta som ansvarig för elkonstruktion. Ett teknikskifte från reläbaserad logik till programmerbara styrsystem genomfördes under 80-talet, och i den utvecklingen var Henry drivande. Han arbetade kvar på Renholmen fram till pensioneringen år 2000.
Förutom arbetet var Henrys stora intresse fritidshuset i Aspeå, Nordmaling. Där tyckte han om att vara och där hade han ständigt något förbättringsprojekt på gång. När barnbarnen kom på 90-talet blev sommarsemestrarna i Aspeå efterlängtade av oss alla i familjen.
De sista åren i livet grumlades något av den demenssjukdom som han drabbades av. Trots sjukdomen hade han ändå ett bra liv och kunde bo kvar hemma ända till slutet.
Nu är Henry borta, men vi får tröst genom alla de goda minnen vi har kvar, och är tacksamma för den tid vi fick tillsammans med honom.
Familjen