Vår älskade pappa somnade stilla in den 4 januari. Han blev 85 år gammal.
Pappa växte upp i Skråmträsk näst äldst av fyra syskon. 1961 gifte han sig med vår mamma Britt Maria. 1967 tog de över föräldrahemmet i byn. De fick tre barn födda 1963, 1966 och 1977.
Pappa blev sin hembygd trogen och där blev han en mycket uppskattad person. För oss barn så stod han för trygghet, värme, kärlek och omsorg. Sammanhållning och goda relationer var utmärkande för honom och vi har fått ta del av många fina beskrivningar om honom. Våra minnen präglas av hans goda vilja inte minst gentemot de fem barnbarnen och två barnbarnsbarnen som berikade hans liv in i det sista.
Henry var en mångsysslare och livsnjutare. Han fann glädje i det mesta och var full av livslust. Redan som ung var han företagsam. Han hade sommarjobb i byns lanthandel, startade hönsfarm och vallade kor.
Han drev hemgården samtidigt som han först arbetade på Pappersbolaget och sedan på Bröderna Lundbergs Mekaniska. Pappa arbetade slutligen som vaktmästare på skolan i byn där han blev allas allt i allo. Under alla år var han ett stort stöd till vår mamma som avled 2005 efter en lång tids sjukdom. De levde ett rikt liv tillsammans.
Pappa hade aldrig tråkigt utan hittade alltid något intressant att prova på. Han spelade fotboll, hockey, golf och boule, dansade och umgicks med släkt och vänner. Som amatörskådespelare i Rismyrliden och i Kvarnspelet fick han utlopp för både lek och allvar.
Tillsammans med några vänner i byn byggde han sin nyckelharpa. Han lärde sig också spela trumpet, dragspel, munspel och piano. Under några år var han med i Anderstorps kyrkokör. Fick han äta palt, bryta eller ”klåddern” med ett stort glas mjölk till så njöt han. Han var alltid sugen på att planera resor och hann göra flera resor tillsammans med vår mamma och sedan med oss andra i familjen. De sista åren levde han tillsammans med Gudrun som delade många av hans intressen.
Politik och samhällsfrågor engagerade honom och som centerpartist var han aktiv i Kommunfullmäktige. In i det sista visade han intresse för samhällsfrågor och ville verka för en bättre värld.
Första hjärtinfarkten fick han som aktiv fotbollsspelare och ett pacemakerbyte var det som slutligen ledde till att hans tid på jorden tog slut.
Vi är så tacksamma för allt han gav oss och våra minnen är fyllda av det ljus och den värme han spred omkring sig. Vi kommer att sakna honom för alltid.
Döttrarna Maria och Melinda
