Vår älskade Henning somnade in den 28 oktober, 85 år gammal. Henning var född och uppvuxen i Holmliden, Burträsk, som mittenbarnet till Magda och Richard Forsgren. Tidigt väcktes hans intresse för skog, idrott och sång något som kom att prägla hela hans liv. På Anderstorps Lantbruksskola träffade han Gun Bergmark och de gifte sig 1963. Burträsk blev första gemensamma bostadsort och där föddes Carina. Efter utbildning till skogstekniker flyttade de till Lövånger där familjen utökades med Anders och Linda.
Henning hade fått en tjänst som skogsinspektor hos Skogsägarföreningen och i skogen tjänade han hela arbetslivet. Skogen var också ett stort fritidsintresse och han ägnade sig gärna åt skogsskötsel, jakt och bärplockning.
Under åren var han engagerad i kyrkan och i många föreningar, ofta i styrelsen och många gånger som ordförande. Hans sångintresse fick han också möjlighet att utveckla både i körer och som solist. Henning har berikat många begravningar med sin sång. Genom hela livet har idrott varit viktigt, både att utöva själv och att se på. Längdskidåkning låg honom speciellt varmt om hjärtat.
När våra föräldrar pensionerade sig gick flytten tillbaka till kära Holmliden. Nu fick de mer tid med barn och barnbarn, att träffa vänner och att resa. Henning kunde ägna sig åt sin kärlek till skogen men nu på egna marker.
2016 dog vår mamma. Efter något år flyttade pappa in till en lägenhet i Burträsk. Här träffade han Gunnel som kom att bli en mycket kär vän under de sista åren.
Pappa hade ett rikt socialt liv. Han var betydelsefull för många. Han kunde lyssna, hade hög moral och undvek inte svåra samtal.
Henning levde ett innehållsrikt och aktivt liv ända till slutet och han planerade för framtiden. Han ville verkligen leva livet fullt ut. Han uppskattade att ha familjen samlad och gladdes åt barnbarn och barnbarnsbarn.
Det vi minns, och är tacksamma för, var pappas förmåga och vilja att hålla samman släkt och vänskapsförhållanden och att finnas till som en trygg hand där det behövdes i livets alla skeenden. Han var snäll, omtänksam och en stor förebild inte bara för oss i familjen.
Vi i familjen känner naturligtvis sorg och saknad men också glädje över de fina minnen som omfamnar oss. Vi höll hans hand, vi strök hans kind, fridfullt fick vår pappa somna in.