Harriet Jonsson

Harriet Jonsson, Skellefteå.

Harriet Jonsson.

Harriet Jonsson.

Foto: Carina Hedlund

Dödsfall2024-12-14 05:00

Onsdagen den 4 december somnade vår mamma Harriet in med familjen vid sin sida. 

Harriet var Olle och Julias tredje barn i en syskonskara på tio. De var viktiga för mamma hela livet. Saknaden var stor under skolterminerna då hon var tvungen att bo inackorderad i en annan familj. När det äntligen fanns bilväg till Storvik fick Harriet gå de sista skolåren i Fällfors. Olle och Julia var döva, vilket gjorde att mamma från tidig ålder kunde kommunicera med teckenspråk. 

Mamma började arbeta som barnflicka, vilket bland annat tog henne till Linköping. Hon hade hemlängtan och bad sin pappa Olle säga att hon behövdes hemma. Mamma träffade Lennart och 1953 föddes dottern Rose-Marie. Mamma och Lennart gick tidigt skilda vägar och Rose-Marie växte upp med mamma. De flyttade till Skellefteå och kvarteret Yxan där mamma bodde större delen av sitt liv. Nyårsafton 1960 träffade mamma Sixten, som välkomnades in i den lilla familjen. 1963 ringde bröllopsklockorna och tre år senare föddes tvillingarna Carina och Peter. 

Nära föräldrahemmet i Storvik byggde mamma och pappa sin stuga, där all ledig tid tillbringades. På hösten älskade mamma att vara i bärskogen. Sixten var Harriets livskamrat under många år. De valde att gå skilda vägar, men vänskapen bestod livet ut. Jular och födelsedagar har firats med barn och barnbarn. Många gånger kom de tillsammans och hjälpte till med både barnpassning och renovering. Mamma ville gärna hjälpa både oss barn och andra, det var aldrig svårt att be henne om hjälp. Hon älskade sina fyrfota vänner, Zita och Tussi.

Mamma arbetade som lokalvårdare, bland annat på Norrhammarskolan. Höjdpunkten var dock när hon fick hoppa in och vikariera som textillärare. Hon har genom åren stickat oräkneliga par sockar, vilka hon sålde på julmarknader. Ögonen svek på äldre dagar och förutom att handarbeta blev det svårare att handla och laga mat. Men då ringde hon Peter som fixade allt hon behövde. 

Mamma var social och hade lätt för att kommunicera med människor, även när de inte pratade samma språk. Sent i livet blev mamma känd som ”Stålmormor” genom hennes och Carinas bok. 

Vi barn och barnbarn har alltid varit det viktigaste för mamma. Vi har umgåtts mycket i vardagen. De senaste tio åren har vi även åkt utomlands tillsammans vid flera tillfällen. I Antibes hösten 2023 firade vi Rose-Maries 70-årsdag och mamma badade i Medelhavet. 

Vi är tacksamma över all tid vi haft med henne och att vi fick fira hennes 90-årsdag. Hon lever vidare i våra minnen. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!