Tidigt på söndagsmorgonen den 15 januari somnade vår älskade Hans Rehnström in i hemmet omgiven av sin familj – oändligt saknad.
Pappa skulle fylla 95 år i början av mars.
Hans föddes i Bodan, Skellefteå, som nummer fyra i en brödraskara på fem och son till Hugo och Anna Rehnström. Efter skolan arbetade han med familjens jordbruk tillsammans med bland andra pappa Hugo och den älskade hästen Putte. När lumpen på I20 i Umeå var avklarad tog han anställning på Wallmarks såg i Kroksjön och sedan på Forsbergs El samt AEG i Skellefteå som elektriker. Från 1966 fram till pensionen tjänstgjorde pappa som maskinmästare på Vattenverket i Skellefteå.
I början av 50-talet träffade han min mamma Inga Nyström från Ljusvattnet, Burträsk, de gifte sig i maj 1957 och 1962 kom dottern Karin.
Till mina föräldrars stora förtvivlan så gick hon bort bara 6 år gammal vilket var en stor sorg. Jag, Kerstin, föddes 6 mån senare. När barnbarnen Jesper och Klara kom blev de morfars stora lycka – det fanns inget som han inte kunde göra för dem.
Mina föräldrar köpte i början av 60-talet allas vårt smultronställe, stugan i Båtvik, Yttervik vid Bodaträsket. Detta var pappas absoluta favoritplats på jorden och där han lagt ner både själ och hjärta – pappa var mycket händig och det fanns ingenting som han inte kunde lösa eller laga.
Hans idoga arbete har gjort stugan till en helt fantastiskt plats för familjen samt våra och barnens vänner att samlas på vilket gladde honom enormt. Pappa var snabb att hjälpa till och har alltid ställt upp för oss alla med sitt osjälviska, trofasta och omtänksamma sätt.
Min pappa har alltid haft en hög energinivå och ett stort intresse för träning och sport, han tävlade i orientering, friidrott samt löpning i sin ungdom. Han ägnade sig även åt cykling och skidåkning, älskade att tillbringa tid ute i naturen och plockade gärna bär. Pappa cyklade eller gick minst en mil per dag året om innan han drabbades av en stroke 2017. Han coachade mig gärna – vi åkte mycket skidor, orienterade, löpte och cyklade tillsammans.
En annan favoritsysselsättning var att följa barnbarnens idrottsutövande – han har varit åskådare på i stort sett alla hockey- och fotbollsmatcher som de spelat. Själv var han ledare för pojk- och flickgrupper i EFS kyrkans regi samt engagerad i olika föreningar under åren. Ett ytterligare intresse var historia där han gärna plöjde litteratur och film för att lära sig mer och stilla sin nyfikenhet.
Vår älskade Hasse hade alltid glimten i ögat, någon finurlig och humoristisk formulering som svar på tal och ända till slutet fanns hans aldrig sinande kämpaglöd och viljan av stål kvar. Saknaden är stor men han finns för alltid kvar i våra hjärtan.
Sov gott lilla pappa – vi glömmer dig aldrig.
Familjen genom Kerstin