Gunborg Lidahl har lämnat oss i stor sorg och saknad, i ljust minne bevarad. Glimten i ögat, musikaliteten och kärleken till pappa. Det hade mamma med sig ända till slutet, trots sjukdomen som gjorde att hon försvann från oss mer och mer.
Gunborg Lindahl föddes på Tallheden utanför Norsjö och växte upp tillsammans med fem systrar i ett kärleksfullt hem med mycket sång och musik. Föräldrarna drev ett lant- och skogsbruk, Gunborg var lite av pappas flicka och följde med på arbete i skogen.
Efter sjätte klass gick Gunborg husmorsskola och arbetade som hembiträde – en tid som hon kom att bära med sig resten av livet, då det hos en familj kryllade av råttor vilket födde en stark råttfobi. Även sent i livet tålde hon inte ens att se en skogsmus.
En annan lärdom från tiden som hembiträde var vikten av rikligt med salt när man tillagar fisk – något som var till stor nytta när hon träffade sin livskamrat, den inbitne fiskaren Christer.
Mamma och pappa lärde känna varandra i unga år – hon lite lik en ung Jackie Kennedy, han en popstjärna från Bastuträsk. De gifte sig snart och efter några år i södra Sverige, då Gunborg utbildade sig till fritidspedagog, kom barnen och de flyttade norrut igen. Först till Abisko, sedan till Jörn.
Att ta hand om familjen var helt centralt i Gunborgs liv. Som dotter, syster och svägerska, moster och faster, mamma, mormor och farmor.
Men hur betydelsefulla hon än fick oss att känna oss – Christer var särskilt viktig i Gunborgs hjärta och liv. Ända mot slutet sken hon upp så fort någon nämnde hans namn och även när demenssjukdomen präglade henne svårt var det lätt att se kärleken dem emellan.
Ett annat tydligt drag, ända till slutet, var glimten i ögat. Hon drog sina skämtsamma oneliners och retades gärna. ”Angårs i Finnfors” var hennes sätt att säga ”lägg dig inte i”.
Det är svårt att sammanfatta Gunborgs liv och personlighet i några få rader. Men knasiga danssteg, taktfast fingerknäppande och popmusik på hög volym var också mamma. Gärna Orups ”Mercedes Benz” på grusvägen till stugan i Sikträsk, den plats där hon trivdes allra bäst.
Barnen