Lördagen den 14 januari somnade Evy in lugnt och stilla efter en kortare tids sjukdom. Hon växte upp i Bursiljum som yngsta dotter av tre till Helmer och Sanny Eklund. Redan som tioåring förlorade Evy sin mor och hon och hennes systrar fick hjälpa sin far med hushåll och jordbruk från unga år.
Efter avslutad folkskola utbildade sig Evy på Anderstorps Lant- och hushållsskola. I slutet av andra världskriget tog familjen hand om en pojke från Finland som fick komma och finna en trygghet och omtanke, detta gjorde att Evy fick en syn på att vi alla kan hjälpa en medmänniska i nöd. Hon var under många år engagerad i Röda korset, både i styrelsearbete i lokala Röda kors-kretsar och med insamlingar till behövande.
1962 gifte hon sig med Henrik Andersson från Bodbysund, de fick tre barn, Kristina, Robert och Johan mellan 1963 och 1971. Först bodde familjen i Skellefteå men 1965 gick flyttlasset till Bjästa. När barnen var små var Evy hemma och skötte hem och barn, hon var även dagmamma åt andra barn. När barnen börjat skolan utbildade hon sig till vårdbiträde och började jobba inom äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun. 1978 övertog makarna Evys föräldrahem i Bursiljum så det blev naturligt att åka dit så fort tillfälle gavs, för att hjälpa hennes far och farbror som båda bodde där, hon var alltid ett fantastiskt stöd för familj och vänner när det behövdes.
1990 flyttade makarna till huset i Bursiljum som stått tomt i tre år. Evy började arbeta på Burträskgårdarna, först som vårdbiträde och de sista åren som terapibiträde. Olika former av handarbete var alltid intressant till exempel näverslöjd, sömnad och hur många meter trasmattor som vävts är omöjligt att säga. En del av dessa alster såldes på Nävarnas hus i Burträsk där hon var engagerad några år.
Trädgårdsodling, bär- och svampplockning var också viktiga inslag i livet, vilket skapade möjligheter till fantastiska maträtter och bakverk, hemlagat och hembakat fanns alltid både till familj och vänner, framförallt köttbullarna var mycket populära hos barnen och de fem barnbarnen som låg henne mycket varmt om hjärtat.
29 december 2022 begravdes hennes älskade make och när hon lade rosen på kistan sade hon : ”Vi ses snart igen.” Tyvärr fick hon rätt, vår saknade och älskade mamma, mormor, farmor och svärmor.
Familjen