Fem dagar innan sin 84:e födelsedag somnade vår älskade pappa, morfar, svärfar och gammelmoffen in efter en kort tids sjukdom i kretsen av sina närmaste.
Pappa växte upp i Ursviken som äldsta barnet till Märta och Henning och han har två yngre syskon, Harry och Ingegerd. Pappa började tidigt att träna tyngdlyftning och vann några mästerskap under 1970 talet och han fortsatte tränade hela livet även in i det sista med att göra benböj, lyfta hantlar och träna magmusklerna. Han yrkesverksamma liv har mestadels bestått av administrativa uppgifter bland annan som kamrer på ett takföretag och som chef för Fonus i Luleå. De sista ca 15 åren arbetade han dock på Skellefteå begravningsbyrå. Där utbildade han sig för att kunna ansvara för bouppteckningar.
Pappa var aktiv i flera föreningar såsom Blåbandet, Gidioniterna och Tempelriddarna. Han var även politiskt aktiv och satt i många år i kommunfullmäktige. Han var en trogen folkpartist in i det sista. Kyrkan och hans tro hade en viktig plats i livet både med mamma men även med vännen Karin. De var trogna gudstjänstbesökare.
1964 gifte sig pappa med mamma Ruth och 1967 föddes jag, Helena. Vi köpte tidigt husvagn som vi åkte runt med både på sommaren och till fjällen på vintern. De hade även en sommarstuga i Grubban där mamma var född. Pappa gladdes mycket sedan när barnbarnen kom. Första Anton 1991 sedan Simon 1993 och sist Matilda 1995. Pappa älskade att vara i stugan i Grubban och gladdes mycket när barnbarnen kom springandes över gräset för att äta frukost hos momme och moffe. 2016 somnade mamma Ruth in vilket var en stor sorg för pappa. Vännen Karin kom kort därefter in i hans liv och de fick många fina år tillsammans vilket var en stor glädje för pappa och oss i familjen. Alla sex barnbarnsbarn, Elise, Lillemor, Elle, Estelle, Helmina och Dion har även de varit ett glädjepiller för honom omän han hade svårt att skilja dem åt ibland.
Pappa gladdes mycket över att på äldre dar få flytta in i en nybyggd lägenhet på Fru Lovisas gata. Han såg fram emot att själv kunna gå och handla nu när han inte längre fick köra bil. Tyvärr satte hans hjärta stopp för detta. Efter ett hjärtstopp i maj i år så blev pappa tröttare och tröttare och till sist orkade hjärtat inte slå mer. Jag och min familj är så tacksam över alla år vi fick tillsammans och vi kommer alla att sakna pappa, moffe och gammelmoffen Erik. Han var så älskad.
Dottern Helena