Moster föddes 1932 i Sangis, Norrbottens län. Hon var näst yngst i en syskonskara på fem och föräldrarna hette Hilma och John Lindqvist. Sin stora kärlek Bengt Rönnqvist, som senare blev hennes make, träffade hon i Kalix i unga år.
Moster började tidigt arbeta och småningom flyttade hon och maken tillsammans till Skellefteå där de båda fått nya anställningar. Vi har fått berättat historier om hur de bodde på "Englunds vindan och på Ängsvägen och där första soffan var baksätet från en bil".
Moster arbetade många år på ekonomisidan på Skellefteå kommun och senare även på Västerbottensteatern där hon stannade till sin pensionering. Västerbottensteatern låg henne mycket varmt om hjärtat och hon har upplevt åtskilliga föreställningar och fått förmånen att lära känna många av de skådespelare som arbetat där genom åren. När hon fyllde 90 år flög hon och min syster till Stockholm och spenderade en weekend med teater, hotell och god mat, vilket var väldigt uppskattat.
1968 hittade moster och Bengt sitt älskade fritidshus och som blev deras lilla paradis i Furuögrund, Byske. Fredagens arbetspass hann knappt sluta förrän de satt med fullpackad bil på väg ut till stugan. De renoverade och fixade men tillbringade även många timmar i båten ute på havet, för att sedan komma hem med lite fisk som skulle rökas. Jag och min syster har tillbringat många lov och helger hos moster och Bengt, behövde vi hjälp så fanns de alltid där och ville vi bara komma förbi så stod dörren alltid öppen.
Moster trivdes när hon fick bjuda in släkt och goda vänner till kalas. Många bjudningar har hållits genom åren, flera av dem i stugan i Furögrund och det har alltid känts trivsamt.
1990 avled maken i sviterna av sjukdom. Hon hade en stark vilja att kunna ta hand om honom och sig själv och tog därför körkort vid 58 års ålder. Mycket hann de uppleva tillsammans, många resor i Sverige men även utrikes, bland annat till hennes syster som flyttat till Amerika.
Eftersom moster blev änka i tidig ålder var vännerna viktiga. Bekantskapskretsen var stor och hon hade många fina vänner som hon var mån om. Genom engagemang i många föreningar träffade hon flera bekantskaper där också.
Det var av betydelse för moster att förkovra sig på olika sätt, genom böcker och andra medier. Ofta brukade hon säga att det var viktigt att hänga med i utvecklingen och därför blev vi inte ett dugg förvånade när hon skulle gå en kurs i den digitala världen och när hon kom på besök hängde både Ipad och iPhone med.
Moster ville ha möjlighet till ett liv i rörelse och därför ville hon bo centralt. Hon skötte det mesta själv och fick förmånen att vara frisk, dock sa benen och fötterna ifrån de två sista åren vilket gjorde att hon blev något begränsad i sina utflykter.
Moster har levt ett långt och händelserikt liv men den nionde september förändrades allting väldigt hastigt och hon somnade lugnt och stilla in ett dygn senare i en ålder på 92 år. Trots att sorgen och saknaden är stor kommer vi att minnas henne med stor tacksamhet och glädje.
Anhöriga genom systerdottern Anna