I en ålder av 98 år har vår kära mor Lotta somnat in i sitt hem. Lotta föddes i ett småbruk i Umgransele, Lycksele, dotter till Karl, hemmansägare, och hans fru Lilly.
Familjen utökades med tiden till sex flickor och två pojkar.
Enligt tidens sed var Lotta knappt tonåring innan det var dags att börja klara den egna försörjningen. I andra änden av byn bodde det unga lärarparet som lämpligt nog behövde ett hembiträde. Med tiden tyckte sig paret kunna klara hushållet själva så det fick bli butiksarbete i byn istället. Men hon var snart nog tillbaka igen. Det var ju besvärligare och faktiskt dyrare utan det unga hembiträdet! För något som verkligen varit ett av Lottas signum har varit att hushålla, lappa och laga och absolut inte slösa. Sparsam, men definitivt inte snål!
Pappa Kalle hade nog hoppats på att Lotta skulle vara den som tog hand om gården. Istället hamnade hon i stora världen, nåja i Skellefteå. Fick arbete med livsmedel. Först en tid hos Brunessons, sedan konkurrenten Wiklunds några kvarter bort på Norrböle. Genom hårt arbete och noggrannhet fick hon snart mer ansvarsfyllda uppgifter. Inne i centrum hade Wiklunds en egen charkuterifabrik och där jobbade Gösta. Tycke uppstod och efter att ha gift sig hyrde paret en vindslägenhet på Repslagargränd. Där föddes snart sonen Anders och ungefär då formades Lottas livsöde. När Göstas stora dröm var att driva en egen affär krävdes det övertalning att flytta till Sunnanå för att tillsammans ta över den lilla butik som var till salu. På köpet fick man också en kiosk. Efter något år föddes sonen Håkan. På granntomten byggdes senare ett nytt hus och dit flyttade butiken samtidigt som familjen fick nytt boende.
Ytterligare något år senare blev det flytt till en villa på Brinkvägen. Under de här åren blev makens hälsa allt sämre. Affären fick säljas och Lotta kunde koncentrera sig på kiosken och att sköta sin make i hemmet tills han gick bort 1981. Få var ventilerna från ansvar och bundenhet, men gatans improviserade damklubb erbjöd utlopp för lusten till maskerader och andra upptåg.
Efter några år flyttade Lotta till lägenhet och träffade Filip. Med sitt trädgårdsintresse och hans byggande skapades de år de fick tillsammans ett litet paradis på hans ö. Några år senare mötte hon Johannes på en pensionärsdans. Som en ren affärsuppgörelse beslöt man nästan samma kväll att gemensamt skaffa en kolonilott, men med tiden djupnade relationen. Under många år levde de som sommarsambos i det Lottabo som byggdes och kom att bli en institution på koloniområdet. Några vintrar tillbringade man också på Cypern och fick många nya, återkommande vänner.
När hälsan började svikta kunde hon ändå genom envis träning, trogna vänner och hemtjänstens hjälp få några goda sista år i hemmet.
Sönerna med familjer