Den 8 augusti somnade vår älskade hustru och mamma, Lena Lundmark, lugnt och stilla in efter en tids sjukdom, omgiven av sin närmaste familj.
Som barn växte Lena upp på Sörböle i ett varmt och kärleksfullt hem omgiven av sina föräldrar, Bengt och Gerda samt hennes äldre syster Agneta. Skolgången klarades av på Sörböle och när grundskolan avslutats, gick färden vidare till Umeå för vidareutbildning till ålderdomshemsföreståndare. Efter avslutade studier inledde Lena sin yrkesmässiga bana inom omsorgsvård. Under många år arbetade hon inom olika områden inom den kommunala äldreomsorgen. I mitten av 90-talet tillträdde Lena som boendechef på Hökens äldreboende, på denna plats trivdes hon enormt mycket och hon blev kvar där under många år. På senare år valde hon att ta på sig uppgiften att starta upp äldreboendet Ömheten. Detta blev ett fint sätt för henne att få avsluta en lång karriär med ett yrke som hon burit med stolthet genom livet.
Under 47 år delade Lena livet med sin make Curt. Tillsammans fick de två barn, först kom dottern Lisa som tre år senare följdes av och sonen Per. Som mamma var Lena varm och kärleksfull och hade alltid en kram att ge till den som behövde det. Hon var uppmuntrande och stöttande, omtänksam och mild men även duktig på att lyssna och se allas behov. Lena var väldigt barnkär och till hennes stora glädje fick hon även förmånen att få två barnbarn, Anton och Julia. Hon gillade att ta med barnbarnen på små äventyr och älskade att få skämma bort dem under några dagar här och där när det fanns tillfälle.
Lena var otroligt levnadsglad och tyckte om att resa. Genom åren har det blivit många resor, inledningsvis med maken Curt, efter hand även med barn och på senare år till hennes stora lycka även med barnbarnen. Hennes favoritresemål var Koh Lanta i Thailand. Detta var en plats där hon både trivdes och fann lugn. Tillsammans med Curt och nära vänner hann hon besökta Koh Lanta vid ett flertal tillfällen.
Lenas absoluta favoritplats var i stugan i Storgrundet som hon kallade för stugan ”Uppe på höjden nere vid vattnet”. I stugan fann hon ro och njöt av tillvaron tillsammans med familj och vänner. Lena poängterade ofta hur viktigt det var att ta till vara på livet och se till att njuta av det så mycket som möjligt. Hon var en person som betraktade- och omfamnade livet med en positiv inställning. Hon såg alltid möjligheterna istället för hinder. Hennes positiva sätt att se på livet och saker och ting är något som vi kommer att sakna.
Det känns ofattbart att hon nu har lämnat oss men i våra minnen kommer hon för alltid att leva vidare. Vi i familjen känner en enorm tacksamhet för den tid vi fick med henne och alla minnen och upplevelser som vi delat med henne kommer vi för alltid att vårda ömt på en speciell plats i våra hjärtan.
Familjen