Larseric Löfroth avled efter en längre tids sjukdom den 22 augusti i sitt hem sedan mer än 50 år på Ringvägen i Burträsk i en ålder av 77 år. Han efterlämnar sin maka Margareta, dottern Carina och svärdottern Åsa med familjer, släkt och många vänner.
Larseric föddes i Burträsk sjukstuga 1943 som son till Seth och Lotty Löfroth tillsammans med tvillingsystern Lena, som dog i TBC som fyraåring.
Efter sjuårig folkskola började Larseric som elektrikerlärling 1957 hos Torgrimssons El i Burträsk, där hans pappa var delägare. Efter sex år som elektrikerlärling arbetade sedan Larseric i firman fram till mitten av 1980-talet.
Efter att företaget lades ned gick Larseric en trafikutbildning i Kiruna och arbetade därefter som vaktmästare på Naturbruksgymnasiet i Burträsk samt som chaufför av timmertransporter och bussförare, ett yrke där hans sociala förmågor kom väl till pass. Larseric avslutade sitt yrkesliv som busschaufför för Linjebuss 2000.
Larseric gifte sig med Margareta 1965 och fick två barn, dottern Carina och sonen Thomas, som avled 2019. Burträsks veteranlag i ishockey instiftade som ett minne av sin bortgångne lagkamrat priset ”Thomas Löfroth Trophy” till den spelare i Burträsks A-lag som genom omröstning i laget varje säsong utses som omklädningsrummets bäste kompis. Det var ett stort ögonblick för den sportintresserade Larseric, när han i februari i år trots sin svåra sjukdom fick möjlighet att uppleva utdelningen av det första priset.
Larseric var en omtänksam make och familjefar, som osjälviskt och med glatt humör ställde upp både för familj och vänner, oavsett om det handlade om bostadsrenoveringar, bussresor med Burträsks hockeylag till matcher och träningsläger runtom i Sverige, eller som busschaufför till Tjerikov i Belarus, dit hjälpsändningar från Burträsk levererades i många år genom biståndsprojektet Björnkramen efter kärnkraftsolyckan i det närbelägna Tjernobyl 1986.
På fritiden tävlade Larseric i unga år på distriktsnivå i brottning. Senare i livet var han tränare för Burträsks första damlag i fotboll, där även hans hustru var spelare. Han ägnade sig gärna åt jakt och fiske, fjällresor och sport i många olika former. Larseric jagade i många år älg i Gammelbyns jaktlag i Burträsk. Han var en stor djurvän och hans strävhåriga taxar tog stor plats i hans hjärta. Han var också entusiastisk supporter av Burträsks hockey- och fotbollslag samt Skellefteå AIK.
Larseric var en snäll, glad och social person. Vi kommer alltid att minnas hans humor och smittande skratt. Vi sörjer en älskad make, pappa, svärfar, morfar och farfar i djup tacksamhet över alla fina stunder vi fått uppleva tillsammans.
Margareta och Carina