Lördagsmorgonen den 23 oktober somnade vår pappa, farfar, morfar och make Gullmar Sigurdson in efter en tids sjukdom, precis som han önskade, i hemmet omgiven av sin familj.
Gullmar föddes 1941 i Vebomark där han växte upp med två bröder i en sågverksfamilj. Sin maka Gabriele träffade Gullmar 1967, sedan dess har de stått varandra mycket nära och tillsammans bildat familj. De har fått en son och en dotter, Henrik och Caroline.
Gullmar började redan som ung sin bana inom trä och skogsindustrin. Han och hans bröder började tidigt med att bygga carportar och småstugor i deras fars sågverk. Allt eftersom det blev fler uppdrag så började de redan som tonåringar sälja förmonterade garage och stugor som fraktades från Vebomark till hela Sverige.
Senare övertog bröderna deras pappas sågverk, en trävaruhandel grundades i Skellefteå och byggverksamheten blev stor och omfattande. Gullmars intresse för trä och snickarjobbet speglade sig också i hans stora intresse att själv bygga och få det fint omkring sig.
Det bästa exemplet är den fina sommarstugan i Boviken där Gullmar aldrig slutade att bygga och renovera. Gullmar var mycket arbetsam och yrkeslivet tog stor del av hans tid men trots det och den fina sommarstugan, med minitennisplanen som flitigt användes tillsammans med kompisar, så älskade han att resa.
Han gillade speciellt att hälsa på sina barn och barnbarn i de länder som de bott och att åka på semesterresor tillsammans med barn och barnbarn. Han tog sig även tid att ensam åka på längre turer med sin motorcykel. Gullmar hann se mycket av världen och träffa väldigt mycket människor.
Hans sociala kompetens gjorde att bekanntskapskretsen växte sig stor och han är nu saknad av många. Gullmar hade en tro som bidrog till hans lugna och tillförlitliga sett. I hans slutskede önskade han inget hellre än att hans själ skulle få resa vidare bortom tid och rum till det vackra och oändliga som väntade på honom.
Gullmar var en varmhjärtad, öppen person med nära till skratt som ville allas väl och erbjöd alltid sitt stöd och sin hjälp. Han tog vara på varje chans att få tillbringa tid med familjen och vänner. Det gav oss och hans vänner många roliga, fina och underbara stunder ihop.
Saknaden och sorgen är stor men varma minnen och ovillkorlig kärlek lever kvar. Blundar vi så är vi tillsammans igen.
Familjen