Lördagen 19 december somnade vår mamma in på Sunnanängs Äldreboende. En fantastisk resa har slutat efter 97 år och två dagar. Resan startade 1923 då mamma kom till värden i Västmanland, stolta var Alma och Kalle som fick sin första och enda dotter. Mamma berättade om hennes lördagar då hon fick följa vår morfar ner till torget i Västeras och köpa sitt lördagsgodis, bananer.
Fortsättningsvis så jobbade mamma på kontor, var en kort tid vokalist i ett band ”Nisse Sallys” och dansade på Djäknebergets Folkpark.
På folkparken dök drömprinsen upp, vår pappa Ture som pluggade i Västerås. När pappa var klar och skulle flytta hem så följde mamma med, endast 16 år gammal. Byske blev första boet hos hennes svärföräldrar och därefter till lägenhet på Norrböle, 1961 stod den nya villan på Alhem klar. Mamma skötte om oss barn, Lennart, Hans och Marianne på ett kärleksfullt och rättvist sätt. Fantastiskt med ynnesten att ha mamma hemma när man kom från skolan, ofta med bulldoft redan o hallen.
Sommarstugan på Södra Ytterstfors har varit hennes och pappas drömställe. Det blev som en knutpunkt för hela släkten och alla minns vi midsommar då alla barn barnbarn och vänner kom. Mamma var med oss tills för några år sedan, vi sjöng, spelade spel och hon stormtrivdes. Mamma sa, ”det är så mycket roligare att få vara med er ungdomar”. Efter att pappa gick bort 2002 blev hennes liv inte detsamma och blev än värre när barnbarnet Petter gick bort 2016. Men efter flytten till Sunnanängs Äldreboende för cirka fyra år sedan blev hennes tillvaro både tryggare och mer förnöjsam.
Hörseln var ett stort problem som och också blev till roliga skratt när mamma svarade fel. Men det bjöd hon på men sa samtidigt att ”det är inte roligt att bli gammal”. Synen blev också sämre och sämre, tråkigt att inte kunna se TV eller läsa tidningar.
Men nu har mammas resa tagit slut efter ett innehållsrikt och kärleksfullt liv
Det är få förunnat att bli så gammal utan krämpor och få bara somna till den eviga vilan, träffa pappa och Petter igen och bara må gott.
Sov gott mamma och tack för allt.
Lennart, Hans, Marianne