Den 22 februari 1936 föddes Bo i Långträsk, Norsjö, som äldst av sju syskon. Eftermiddagen den 1 september, 85 år gammal, somnade han in på äldreboendet Dragonen omgiven av sina närmaste.
Bos far Bror var jord- och skogsbrukare, hans mor Agda lärarinna. Efter en kort karriär som skogsarbetare studerade Bo på Solviks folkhögskola. Han flyttade till Lund och tog studenten vid Spyken för att sedan läsa till läkare vid universitetet. I Lund träffade han sin första fru, Astrid från Malå, och de fick barnen Per, Lena och Jonas.
Bos hjärta slog för Västerbotten. Familjen bilade varje sommar från Skåne för att hjälpa till med slåttern ”hemma” på gården i Långträsk. Där lockade även skogens bär. Otaliga är de myrar som familjen traskat över i gåsmarsch efter Bo.
Fotboll var också ett stort intresse. Detaljrikt berättade Bo om sin ungdoms bragder: hur byarnas ungdom ibland lyckades vinna över Bastuträskarna. I Lund var Bo tränare för ett knattelag och lärde ut knep som ”använd vänstern” till fler än sina egna barn.
År 1980 flyttade familjen till Umeå där Bo arbetade med forskning, främst om vitamin B12, och undervisning av blivande läkare och tandläkare. Han drabbades av en svår synskada 1988. Trots det arbetade han vidare och fortsatte resa på konferenser världen över.
Våren 1988 gifte Bo om sig med Gunnel från Laholm. De fick barnen Bodil och Barbro. Bos intresse för språk, religion och historia innebar ett läsande hem, där allt mellan Bibeln och Harry Potter diskuterades.
Bo var med i många föreningar, bland annat Backens S-förening, EFS Grisbackakyrkan, Synskadades riksförbund och Norsjögillet. Familjen reste ofta genom Sverige för att hälsa på släkt och vänner. Han hade ett stort kontaktnät, som kunde räkna med lyhördhet och goda råd. Bo var den som gärna hörde av sig: Hur har det gått? Hur mår du? En omtänksamhet som många uppskattade.
Bo somnade in som älskad make, pappa, morfar och farfar.
Vi är tacksamma för den tid vi fått ha Bo som pappa och förebild.
Barnen