Vår före detta granne Bert-Ove Nilsson, Hudiksvall har vid 83 års ålder gått ur tiden. Han kom som fosterbarn, när han var åtta månader, till makarna Siri och Ludvig Vestermark i Vänträsk. De hade då redan ett fosterbarn, en något äldre flicka vid namn Eivor Vikström.
Första åren av sin skoltid bodde han på skolhemmet i Jörn, eftersom vi inte fick skolskjuts från Vänträsk. Sista åren gick han i Öster-Jörn. Därefter var det dags för arbetslivet i form av kolvedshuggning och massavedskörning med häst. Sedan följde militärtjänstgöring som jägare till häst på K4 i Umeå och yrkesskola i Skoghall. Han fick jobb i Stockholm vid hamntullen med uppgift bland annat att upptäcka spritsmugglare. Efter detta fick han jobb på Arlanda. Efter en kort avstickare till tullen i Sundsvall, under den tid hans hustru gick en utbildning där, kom han åter till Arlanda som narkotikautredare, åklagare och tullbefäl. Det blev 40 arbetsår vid tullen.
Redan vid 47 års ålder började svåra sjukdomar gripa tag i honom. Tack vare sin noggrannhet och att han var väl påläst kunde han klara sin hälsa någorlunda under en lång följd av år.
Under vår barndoms somrar fiskade vi ofta på kvällarna. Det var många gäddor, fångade i saxar, samt abborrar och mörtar som fått sätta livet till på våra metkrokar. Vi har skrattat oss genom många timmar åt gamla roliga minnen under Bert-Oves familjs semesterbesök sommartid. Hans fru Hjördis gick bort år 2010. Närmast sörjande är sönerna Peter och Ronney. Minnet av honom lever.
GB