Dödsfall: Bengt-Arne Harlin, Skellefteå

Musikdirektör Bengt-Arne Harlin har avlidit i en ålder av 83 år.
Harlin avlade högre organistexamen vid Kungliga Musikaliska Akademien med bland andra professor Alf Linder som lärare i orgel och professor Arne Sunnegårdh i sång. Han studerade också improvisation i Paris. Som varande son till domkyrkoorganisten i Luleå föll det sig ganska naturligt att det var kyrkomusiken som skulle bli Bengt-Arnes livsuppgift.
Birgit Forsell och Bengt-Arne vigdes 1961. Sönerna Olov, Peter och Johannes kom till världen mellan 1963-1972. Den första organisttjänsten, 1962-1965, var i Jörn och upplägget var på gammalt vis: arbetet innefattade musikundervisning i skolan och spel vid förrättningar och gudstjänster i kyrkan. När emellertid organisttjänsten i Skellefteås mäktiga tempel vid älven, Landskyrkan, blev ledig år 1965 var det dit Bengt-Arne kom för att stanna. Dess stora universalorgel, med 67 stämmor fördelade på 4 manualer och pedal och byggd av A. Mårtenssons Orgelfabrik blev tillsammans med det blomstrande körlivet en följeslagare, kollega och inspiration under alla de år som skulle komma.

Den som besökte söndagens gudstjänst i Landskyrkan någon gång under de 37 år Bengt-Arne tjänstgjorde fick en mycket trivsam, spännande och konstnärlig upplevelse. Varje koral hade ett genomarbetat och imponerande preludium tillhörande sig. Det var avancerade former som kläddes i en skrud av skönhet, harmonisk rikedom och elegans.

Som pedagog blev det många generationer Bengt-Arne kom att undervisa i orgel, piano, improvisation och satslära såväl vid Skellefteå högre allmänna läroverk (sedermera Anderstorpsgymnasiet) som Musikhögskolan i Piteå. Därtill hade han både privat- och församlingselever. Det är många som har Bengt-Arne att tacka för mycket.

Bengt-Arnes nyfikenhet för musik var outsinlig. Efter pensioneringen ägnade han en stor del av sin tid att utforska jazzens harmonik och struktur. Birgit och Bengt-Arnes hem, Klockargården, har alltid varit en öppen plats där familj, vänner, körsångare och elever känt sig välkomna. Vi elever som flyttade från Skellefteå var alltid välkomna på en måltid och lägesuppdatering närhelst vi var i stan.
Från flygeln hemma i Klockargården har musiken nu klingat ut, men tonerna dröjer sig kvar likt en klangmatta av minnen.


Joakim Andersson
Tonsättare och organist i Staffans församling, Gävle
En av Bengt-Arnes många elever