Anna-Stina Fransson, född Brännström, Malå, har avlidit efter en längre tids sjukdom. Hon sörjs närmast av barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Anna-Stina blev 77 år.
Hon kom till världen en sommardag 1943 i en taxi på väg mellan Karolinelund och Malå. Då hade några skogsarbetare burit hennes mamma på bår från nybygget i Tvärland, där det varken fanns väg eller telefon, genom skogen över myrarna till Karolinelund. Anna-Stina var gift med min farbror Henrik i Bockträsk, Sorsele.
Hon var en ovanligt levande människa och en rikt begåvad konstnärsnatur. Hos henne samsades leendet och det härliga skrattet med allvaret och vreden inför alla slags orättvisor.
Anna-Stina och Henrik spelade nyckelharpa och var medlemmar i Sorsele Spelmän. Det blev många spelmansstämmor och framträdanden och roliga historier, och även två skivor. Anna-Stina var navet i teatergruppen Fulinga från Bockträsk. Föreställningen ”Däri gammköke” spelades inte bara på Gläntan i Bockträsk utan också bland annat inför full salong på amatörteaterfestivalen i Umeå. I Holmsund fick det bli två föreställningar på en och samma kväll för att klara publiktrycket. Av bara farten blev det sedan flera bejublade revyer för Anna-Stina och Fulinga.
Anna-Stina arbetade tillsammans med andra ortsbor med bockträskbygdens historia i Vuxenskolans regi. De skrev också en "Bockträskisk ordlista". Där kan man utläsa att Anna-Stina inte var någon ejterdyll (lättretad flicka) men däremot erenes-hev (ivrig att berätta något). Och hur hon skämde bort oss alla i samband med släktträffarna i Gillesnuole!
Nu lyssnar vi på ”Anna-Stinas vals” som hon fick av Sorsele spelmän när hon fyllde 50 och minns hennes berättelse om när hon var liten och skulle ta sig till skolan i Holmsjö: ”Då fick jag åka i släden efter Lasse (hästen) och det var bäddat med hö och fårskinnsfällar åt mig. Jag brukade titta upp i himlen på stjärnorna för det var ännu mörkt när vi for”.
Håkan Ågren