Åke Nygren avled 69 år gammal efter en lång tids sjukdom den 20 februari i sitt hem i Herzogenbuchsee – den plats i mitten av Schweiz som alltsedan slutet av 80-talet blev mitten av världen för Åkes egna företagande och sina konsult- och styrelseuppdrag och sitt engagemang för bolag och organisationer i en rad länder över vårt klot. Och det vackra lilla samhälle mitt emellan Zurich och Bern där han och hans älskade hustru Monica rotade sig, fick fyra barn, som nu alla har sina familjer i närheten.
Åke föddes och växte upp i Skellefteå. Vi är många som minns gymnasietiden på Nordanåskolan och den glada tiden bland annat med alla aktiviteter kring St Olovs ungdomskör. Vi minns mycket tack vare den glädjespridare Åke var och den positiva energi han alltid utstrålade. Och så förblev det alla år även när vi alla spreds ut över Sverige och världen. Ett gott skratt lät inte vänta på sig. Familjen flyttade till Umeå där pappa Erland och en bror nu bor, så kontakten med Västerbotten har aldrig släppt. Men för Åke blev det Lund, civilingenjörsexamen och så teknologie doktor 1983 med avhandlingen ”A three Colour Image Scanner and it’s Applications”. Därifrån bar det ut i världen med utveckling av produkter, egna företag och konsulttjänster inom medicinsk teknik och laboratoriemedicin. Åke låg steget före med sitt innovativa tänkande – men var inte bara entreprenör utan drev saker framåt med sin sociala förmåga att skapa kontakter och lösa upp problem när det fastnat. Detta fick avgörande betydelse för drygt 10 år sedan för starten av ett stort forskningsprojekt vid Umeå Universitet kring nya metoder för att förebygga hjärt-kärlsjukdom – VIPVIZA. Vi är nu ett trettital forskare och doktorander som kan vara så tacksamma för inte bara hans egna bidrag och problemlösningar utan även för hans stora kontaktnät vi fick vara en del av.
På senare år när han ville få mer fri tid till sin kära familj och barnbarn blev det ett digert arbete att sälja företag, överföra uppdrag och slutföra projekt. Ett steg före även när sjukdomen drabbade honom - alldeles för tidigt. Saknaden för Monica, barnen Anna, Marika, Erik och Ylva med familjer är så stor – liksom tacksamheten. ”Ur tacksamma hjärtan.” sjöng ungdomskören i vår ungdom och så sjunger vi än.
Ulf Näslund och Margareta Norberg för kontaktnätet i Västerbotten