Vår älskade pappa Dick Lundmark avled i en trafikolycka den 10 december, endast 60 år gammal. Närmast sörjande är döttrarna Elisa och Frida samt bröderna Roger och Hans.
Dick föddes i Svartå som yngst av tre bröder till föräldrarna Lennart och Inga-Maj Lundmark. Familjen hade lantbruk och vid tidig ålder fick Dick lära sig att hjälpa till med olika sysslor på gården. Som sjuåring började han i skolan i Storbränna, därefter Fällfors och senare högstadiet i Byske. På gymnasiet föll valet på Verkstadsteknisk på Kaplanskolan. Efter utbildning och lumpen i Boden arbetade han på Utternbåtar i Norrlångträsk och några år på Ostviks snickeri. 1984 träffade Dick Ann-Louice på dans på Folkets Park i Skellefteå. De bodde först tillsammans på Moröhöjden innan de 1988 köpte hus i Svartå och flyttade senare till Norrlångträsk. Döttrarna Elisa och Frida föddes -93 och -96.
Senare under sitt arbetsliv arbetade han på PORO AB, i Björkdalsgruvan, på Strema AB och Alimak innan han 2019 bytte bana och började arbeta på Hedvigsgårdens äldreboende i Kåge. Där uttryckte han ofta hur mycket han uppskattade sina kollegor och alla boende på avdelning fem.
Några år efter att Dick och Ann-Louice gick skilda vägar mötte Dick Helene. De levde tillsammans i hennes föräldrahem i Medle under åtta år och via Helene lärde Dick känna hennes söner Adam och Robin, vilka kom att betyda mycket för Dick.
Han tyckte om allehanda sport. I sin ungdom spelade han fotboll i NIK och var målvakt i Fällfors innebandylag. Han följde alltid Skellefteå AIK på tv och även matcher på Arenan. Genom åren läste han ett stort antal böcker, helst deckare eller biografier. Dick var duktig på att meka och skruva i bilar, i sin egen likväl hjälpa till med andras. Många var de hobbyprojekt där han fick utlopp för sin kreativitet, som lampor av tekannor och bestickställ samt marschallhållare.
Han var engagerad i jaktlaget i byn och var kyrkvärd i Byske/Fällfors församling.
Det som kännetecknade hans personlighet var humorn, lojaliteten och omsorgen för andra människor. Han ringde, sms:ade och skickade roliga klipp och ställde alltid upp med hjälp till sina flickor, släkt, vänner, grannar och arbetskollegor.
Vi hade inte kunnat få en bättre pappa. Vi kommer aldrig att glömma allt stöd han gett oss, både praktiskt och emotionellt, hans luriga blick när han drog ett skämt, hans varma kramar och hur ofta han sa hur mycket han älskar oss. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Vi saknar honom.