Conny Björkbacka avled på Skellefteå Lasarett den 21 juni, omgiven av sina närmaste.
Conny led av svår astma under uppväxten. Först under början av gymnasiet förbättrades hans hälsa. Conny gick Mediaprogrammet vid Norsjö Gymnasium. Han hade ett stort intresse för filmskapande. Tillsammans med sina vänner Johannes Holmlund och Markus Lindahl blev dom prisade och fick åka ner till Trollhättan och motta Lukas Modyssons stipendium för kortfilm.
Han blev tidigt ungdomsjournalist på lokaltidningen samt TV i Umeå.
Han tog lektioner i kyrkorgel samtidigt som han gick och utbildade sig till smed i Skellefteå.
Vid 18 års ålder fick han anställning vid Norsjöfönster. Där arbetade han till dess fabriken lades ner. Norsjöfönster, sedermera Elitfönster sponsrade filmen “Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” vilket gav Conny tillfälle att medverka som statist i filmen.
Efter tiden på Norsjöfönster fortsatte han som kock och guide vid Svansele Vildmarkscamp, samt kock vid Hornavan Hotell. Han ordnade också med Paintballevent vid skolavslutningar och firmafester.
När sedan Pandemin satte stopp fick han möjlighet att vikariera som vaktmästare och säsongsarbetare vid Norsjö Församling. Ett arbete han verkligen trivdes med och gärna hade fortsatt som.
Under pandemin hjälpte han till med livesändningar, bland annat från Kommunfullmäktige i Norsjö, samt var en drivande del och idéspruta i det lokala underhållningsprogrammet #världensbästavardagsrum. Han, tillsammans med sin bror och Markus Andersson prisades med kommunens kulturstipendium 2021.
Han hade starka politiska åsikter och var därför en given debattör och samordnare runt Socialdemokraterna i Norsjö.
På fritiden plockade han bär, tog gärna en sväng med skotern och pimplade. Blev det tid över så kunde det även bli lite fågeljakt. Allt förvandlades till kulinariska middagar. Tillagade hemma till dom närmaste. Han bakade även kakor – inga små.
Hans hem var även en given samlingsplats för vänner och bekanta, och många idéer och skratt delades sent in på kvällarna. Just hans vänlighet, humor, breda intressen, otaliga drömmar och idéer var nog det som gjorde honom så omtyckt bland alla. Han var nyfiken och intresserad av att lära känna människor världen över och höra andras berättelser.
Han fick 1 år med sin älskade Ida och hade en ljus och fortfarande innehållsrik framtid. Men ödet ville tyvärr annat.
Han var vår “lille professor”. Klok och lugn. Han fattas oss oerhört.
Willy Björkbacka