Vår högt älskade Björn Johansson, Laisvallby, lämnade plötsligt jordelivet den 22 juni. Han var fullt frisk och levde ett mycket aktivt liv in i det sista.

Björn föddes 1940 i Malå som äldsta barn till Hugo och Lotten Johansson. Uppväxten tillbringade han framförallt i Boliden, typiskt för en grabb i en gruvarbetarfamilj. Han var äldst i en syskonskara på fyra bröder och hade även fyra äldre halvsyskon från faderns tidigare äktenskap. Björns mamma dog när han var 15 år. I den vevan mönstrade han på som salongsuppassare på sitt första fartyg, M/S Kengis. Han fortsatte sin bana som sjöman i tio år och kom att se stora delar av världen. Syskonskaran fortsatte att behålla en fin kontakt genom livet, trots att de splittrades när mamman dog.

Vid ett besök i Laisvallby hos sin halvbror blev han blixtförälskad i den lokala skönheten Anita (f Lestander) och han blev därefter kvar i bygden. De gifte sig 1967 och med det fick han två bonussöner, Mats och Hans Strömgren. De fick också två gemensamma barn, Anders (död 1990) och Veronika. Björn hade flera olika befattningar vid Laisvallgruvan, bland annat som mekaniker och i ledande roll på anrikningsverket. Han blev Boliden Mineral trogen och var den sist anställda när gruvan lade ner. Även efter pensioneringen arbetade han med efterbehandling och provtagning.

Under många år var Björn engagerad lagledare för Hockeylaget Laisvall SK. Även jakt och fiske berikade hans fritid. Att handla mat och gå på restaurang med Björn var ett äventyr. Han tyckte om att sätta guldkant på tillvaron. Familjen och släkten har alltid betytt mycket för Björn. Han var ung i sinnet och älskade att resa och att umgås med sina barnbarn. De senaste åren var han en engagerad get- och fårherde med sonhustrun. Han promenerade sin dagliga promenad "runt byn" i ur och skur. Björn tyckte om att känna sig behövd och hade en fantastisk förmåga att alltid sträcka ut en hjälpande hand till familj, grannar med fler. Hans omtänksamhet, värme och positiva inställning till livet gjorde att han var en uppskattad medmänniska. Ofta pratade han nyfiket med de människor han mötte.

1993 gjorde Björn en kranskärlsoperation som troligen förlängde hans liv i 30 år. Som anhöriga är vi oerhört tacksam för läkarvetenskapen och all tid vi fått med Björn. Han var en sådan person som lämnade avtryck hos dem han mötte. Som solens strålar värmde hans blotta närvaro oss alla. Björn lämnar ett stort tomrum efter sig men är i ljust minne bevarad.

Anita och barnen med familj