I fjol föreslog Skolverket att antiken och Bibeln skulle tas bort från grundskolans historieundervisning.
Förslaget väckte häftig debatt. Det slutade med att det drogs tillbaka.
Många med lite diffusa minnen från skolans historielektioner tyckte säkerligen att protesterna var överdrivna. Men som någon sagt: ”Historien är den styrfena vi styr in i framtiden med.”
Vi är ofta inte medvetna om vilken roll historien har för oss. Fortfarande spelas grekiska dramer på våra svenska teatrar. De fortsätter också att inspirera dagens pjäsförfattare.
Många uppfattar islam synonymt med inskränkt fundamentalism. Men tittar vi på historien ser vi att mycket av det antika grekiska arvet kom till västerlandet med muslimska lärde mellan 1000 och 1200. Utan dessa hade säkerligen utvecklingen i Europa sett annorlunda ut inom vetenskapens och teologins område.
Även om många européer är sekulariserade är det svårt att tänka sig dagens etik och lagstiftning utan Bibeln. Dessutom är mycket konst, musik och litteratur obegriplig utan det bibliska arvet.
Invandringen har varit en bra affär för Sverige. Utan den hade vi varit 2,5 miljoner färre och betydligt fattigare.
Att dagens individualism har sina rötter i de religiösa strömningar som Martin Luther är den mest kända företrädaren för tänker säkert inte många på i dag.
Våra långa historiska rötter är viktiga för att vi ska förstå vår samtid. Men också den kortare historien, från upplysningen och framåt, behöver vi förstå. Det är svårt att tänka sig dagens svenska samhälle utan väckelserörelsen, arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen.
Även den privata historien spelar stor roll. Berättelser från två–tre generationer bakåt i tiden har ofta format oss mer än vad vi är medvetna om.
Inom ett område är bristen på historisk kunskap allvarlig. Det gäller invandringen. Vi behöver påminnas om hur viktig den har varit för vårt lands utveckling. Mycket av vetenskap, kultur och ekonomisk utveckling har varit beroende av att människor kommit till Sverige med nya impulser.
Tittar vi på invandringen efter Andra världskriget så har två ekonomer – Sandro Scocco, chefsekonom på Arena idé och Lars-Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia – räknat ut att vi tjänat cirka 900 miljarder kronor på människor som kommit till vårt land. Invandringen har varit en bra affär för Sverige. Utan den hade vi varit 2,5 miljoner färre och betydligt fattigare.
Det är en naturlig reaktion att vara tveksam inför det nya och okända. Därför behöver vi titta mer i historiens backspegel, hämta inspiration och kunskap.
Gör vi inte det är det lätt att vi upprepar misstagen från förra århundradet när många människor trodde att kommunism, nazism och fascism hade lösningarna på sin tids problem.
Hans Marklund, präst