I dag har många företag svårt att hitta rätt kompetens trots att många arbetslösa söker jobb.
Senaste säsongsrensade data från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att arbetslösheten är 6,9 procent i Västerbotten.
Den dåliga matchningen mellan de jobbsökandes kompetens och vad företagen efterfrågar är en påminnelse om hur viktigt det är välja gymnasieprogram som fungerar bra på dagens arbetsmarknad.
Vi vet exempelvis att yrkesprogram i högre utsträckning leder till jobb i direkt anslutning till gymnasiet. Trots detta ser många elever dem inte som ett alternativ. Både vi arbetsgivare och skolor behöver helt enkelt bli bättre på att informera.
För att bidra med underlag inför gymnasievalet 2020 presenterade Svenskt Näringsliv nya siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl. De visar hur elever från olika gymnasieprogram i Västerbotten klarat sig på arbetsmarknaden.
Trots att första valet redan ska vara gjort finns det fortfarande möjlighet till omval och nyval under våren.
En nära koppling till branscher och företag är viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.
Gymnasiepejlen visar tidigare elevers ställning på arbetsmarknaden efter examen. De som ska välja program kan själva jämföra och få en bild av hur valet av program och skola kan påverka deras framtida arbetsliv, sett till jobbmöjligheter och inkomst.
Tio år efter gymnasiet är det byggprogrammet på Lejonsströmsskolan i Skellefteå som toppar listan, följt av industriprogrammet på Norsjö gymnasium. Enligt listan har samtliga elever som valt dessa utbildningar etablerat sig på arbetsmarknaden med en snittinkomst på 32 500 respektive 27 800 kronor.
Naturvetenskapliga programmet på Jenningsskolan i Robertsfors parkerar på femte plats med en snittinkomst på 26 563 kronor, teknikprogrammet på Lejonströmsskolan på sjunde plats med en snittinkomst på 30 867 kronor, elprogrammet på Lejonströmskolan på åttonde plats med en snittinkomst på 30 196 kronor och energiprogrammet på Lejonsströmsskolan på tionde plats med en snittinkomst på 32 050 kronor.
Förändringarna i näringslivet går snabbt. Förväntningarna på medarbetarnas kompetens förändras. En nära koppling till branscher och företag är därför viktig för en bra yrkesutbildning i takt med tiden.
Branscher och företag måste få ett större inflytande över utformningen av yrkesutbildningarna. Koncept som college och collegeliknande modeller behöver uppmuntras. Försöksverksamheten med branschskolor och yrkesprov behöver växlas upp.
Det är också viktigt att studie- och yrkesvägledningen förbättras för att eleverna ska ges bättre förutsättningar inför gymnasievalet.
Hur väl eleverna klarar sig i högre studier och på arbetsmarknaden bör ingå i skolornas kvalitetsredovisningar och tydligt och lättbegripligt redovisas för elever och föräldrar. På så sätt ökar både förutsättningarna för eleverna att göra medvetna och genomtänkta val och förutsättningarna för huvudmännen att utveckla och förbättra skolverksamheten.
Hela gymnasieskolan måste präglas av hög kvalitet, god relevans och starka resultat.
Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv
Mats Andersson, regionchef, Svenskt Näringsliv Västerbotten