VetenskapsrÄdets direktiv mÄste skrivas om

Krönika. ”Det Ă€r svĂ„rt, för att inte sĂ€ga omöjligt, att anlĂ€gga genusperspektiv pĂ„ stötvĂ„gor i akustiska fĂ€lt utan att passera löjlighetens grĂ€nser”, skriver KTH-docenten Erik Lindborg i Svenska Dagbladet.

Anser regeringen pÄ riktigt att forskningen gynnas av att pÄtvingas ideologiska perspektiv ovanifrÄn? Och förstÄr den vad det kan leda till?

Anser regeringen pÄ riktigt att forskningen gynnas av att pÄtvingas ideologiska perspektiv ovanifrÄn? Och förstÄr den vad det kan leda till?

Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Skola och utbildning2020-04-08 06:56
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.
undefined
Anser regeringen pÄ riktigt att forskningen gynnas av att pÄtvingas ideologiska perspektiv ovanifrÄn? Och förstÄr den vad det kan leda till?

PÄ Uppsala universitet fÄr man inte sÀga n-ordet, Àven om man varnat i förvÀg och syftet Àr att förklara hur studenter kan söka i historiska arkiv dÀr ordet tyvÀrr ofta förekommer.

PÄ universitetet i Lund tvingades en lÀrare i psykologi nyligen bort efter att inte ha fÀst tillrÀckligt avseende vid icke-binÀra personer i undervisningen, alltsÄ de som inte identifierar sig som man eller kvinna.

Och nÀr naturvetare söker finansiering hos statliga VetenskapsrÄdet, varslar KTH-docenten Erik Lindborg i Svenska Dagbladet (9/3 2020), mÄste de ange om köns- och genusperspektiv kan tillÀmpas, eftersom regeringen anser att sÄdana frÀmjar bÄde arbetet för jÀmstÀlldhet och forskningen som sÄdan.

Samtliga Ă€r bra exempel pĂ„ hur svenska lĂ€rosĂ€ten – liksom utbildnings- och kulturpolitiken i stort – berusats av amerikanskt tankegods som fĂ„ egentligen efterfrĂ„gar. Men som Ă€ndĂ„ fĂ„r genomslag eftersom smĂ„ och arga grupper Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att mobilisera Ă€n stora och ljumma.

Identitetspolitik Ă€r den vanliga termen, vissa föredrar ”myndighetsvĂ€nster”, men det Ă€r för enkelt. MĂ„nga inom vĂ€nstern Ă€r lika trötta pĂ„ dessa strömningar som liberaler och högerfolk.

FörstÄr inte S vilken symbolisk snubbeltrÄd detta Àr?

DĂ€rför Ă€r det nĂ„got av en gĂ„ta att det annars rĂ€tt pragmatiska S – utöver att ge MP fritt och beslĂ€ktat blĂ„s i kulturpolitiken – lĂ„tit sig ryckas i sĂ„dan grad. Det var ingen miljöpartist som 2018 Ă„lade VetenskapsrĂ„det att ”verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning som finansieras”. Det var dĂ„varande högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S).

FörstÄr inte S vilken symbolisk snubbeltrÄd detta Àr?

Inte minst bland vĂ€ljare – och mĂ„nga av dem Ă€r fortfarande socialdemokrater – som varken begriper de tillkrĂ„nglade idĂ©erna eller varför politikerna envisas med att fĂ€rga in dem överallt?

Anser regeringen pÄ riktigt att forskningen gynnas av att pÄtvingas ideologiska perspektiv ovanifrÄn?

Och förstĂ„r den vad det kan leda till? Genusperspektiv i dag. Nationalistiskt perspektiv imorgon.

Man kan tycka att avsikterna Ă€r goda – grundtanken Ă€r trots allt att ge röst Ă„t de förfördelade – eller att den gamla, liberala och i mesta möjliga mĂ„n neutrala ordningen Ă€r godtycklig i sig. Eller att aggressiviteten mot genusvetare Ă€r otĂ€ck – vilket den Ă€r – eller att genusvetenskap Ă€r viktigt.

Men att för den skull villkora finansiering – direkt eller indirekt – till annan och i regel vĂ€sensskild forskning Ă€r en usel idĂ©: principiellt farlig, mycket opraktisk och politiskt tondöv.

”Det Ă€r svĂ„rt, för att inte sĂ€ga omöjligt, att anlĂ€gga genusperspektiv pĂ„ stötvĂ„gor i akustiska fĂ€lt utan att passera löjlighetens grĂ€nser”, skriver Erik Lindborg.

Tycker nÄgon egentligen annorlunda? SlÀpp pekpinnarna.

Arvid Åhlund, ledarskribent pĂ„ Liberala NyhetsbyrĂ„n

KĂ€lla:

Erik Lindborgs debattartikel i Svenska Dagbladet:

https://www.svd.se/lat-forskare-slippa-genustvangstrojan