PÄ Uppsala universitet fÄr man inte sÀga n-ordet, Àven om man varnat i förvÀg och syftet Àr att förklara hur studenter kan söka i historiska arkiv dÀr ordet tyvÀrr ofta förekommer.
PÄ universitetet i Lund tvingades en lÀrare i psykologi nyligen bort efter att inte ha fÀst tillrÀckligt avseende vid icke-binÀra personer i undervisningen, alltsÄ de som inte identifierar sig som man eller kvinna.
Och nÀr naturvetare söker finansiering hos statliga VetenskapsrÄdet, varslar KTH-docenten Erik Lindborg i Svenska Dagbladet (9/3 2020), mÄste de ange om köns- och genusperspektiv kan tillÀmpas, eftersom regeringen anser att sÄdana frÀmjar bÄde arbetet för jÀmstÀlldhet och forskningen som sÄdan.
Samtliga Ă€r bra exempel pĂ„ hur svenska lĂ€rosĂ€ten â liksom utbildnings- och kulturpolitiken i stort â berusats av amerikanskt tankegods som fĂ„ egentligen efterfrĂ„gar. Men som Ă€ndĂ„ fĂ„r genomslag eftersom smĂ„ och arga grupper Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att mobilisera Ă€n stora och ljumma.
Identitetspolitik Ă€r den vanliga termen, vissa föredrar âmyndighetsvĂ€nsterâ, men det Ă€r för enkelt. MĂ„nga inom vĂ€nstern Ă€r lika trötta pĂ„ dessa strömningar som liberaler och högerfolk.
FörstÄr inte S vilken symbolisk snubbeltrÄd detta Àr?
DĂ€rför Ă€r det nĂ„got av en gĂ„ta att det annars rĂ€tt pragmatiska S â utöver att ge MP fritt och beslĂ€ktat blĂ„s i kulturpolitiken â lĂ„tit sig ryckas i sĂ„dan grad. Det var ingen miljöpartist som 2018 Ă„lade VetenskapsrĂ„det att âverka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning som finansierasâ. Det var dĂ„varande högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S).
FörstÄr inte S vilken symbolisk snubbeltrÄd detta Àr?
Inte minst bland vĂ€ljare â och mĂ„nga av dem Ă€r fortfarande socialdemokrater â som varken begriper de tillkrĂ„nglade idĂ©erna eller varför politikerna envisas med att fĂ€rga in dem överallt?
Anser regeringen pÄ riktigt att forskningen gynnas av att pÄtvingas ideologiska perspektiv ovanifrÄn?
Och förstÄr den vad det kan leda till? Genusperspektiv i dag. Nationalistiskt perspektiv imorgon.
Man kan tycka att avsikterna Ă€r goda â grundtanken Ă€r trots allt att ge röst Ă„t de förfördelade â eller att den gamla, liberala och i mesta möjliga mĂ„n neutrala ordningen Ă€r godtycklig i sig. Eller att aggressiviteten mot genusvetare Ă€r otĂ€ck â vilket den Ă€r â eller att genusvetenskap Ă€r viktigt.
Men att för den skull villkora finansiering â direkt eller indirekt â till annan och i regel vĂ€sensskild forskning Ă€r en usel idĂ©: principiellt farlig, mycket opraktisk och politiskt tondöv.
âDet Ă€r svĂ„rt, för att inte sĂ€ga omöjligt, att anlĂ€gga genusperspektiv pĂ„ stötvĂ„gor i akustiska fĂ€lt utan att passera löjlighetens grĂ€nserâ, skriver Erik Lindborg.
Tycker nÄgon egentligen annorlunda? SlÀpp pekpinnarna.
Arvid à hlund, ledarskribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn