Redan långt innan coronapandemin var välfärden underfinansierad.

Regionerna stod inför stora ekonomiska utmaningar.

Den främsta orsaken till välfärdens underfinansiering är att ”högern” metodiskt och medvetet valt att underfinansiera den.

Trots att statens resurser hela tiden ökat har man valt att inte fördela mer resurser till välfärden. De har nämligen haft motsatt avsikt; att försvaga välfärden och öka klasskillnaderna.

Därför har de i stället valt att fördela miljarder och åter miljarder till de rikaste genom skattesänkningar och utvidgade avdrag. I kombination med att de öppnat upp för marknadsanpassningar och vinster i välfärden.

Vi i Vänsterpartiet i Region Västerbotten vill förverkliga våra politiska visioner, bland annat visionen om en stark solidarisk välfärd.

Men rådande system kräver ekonomiska förutsättningar för att kunna förverkliga solidariska visioner. I regionen kämpar vi därför inte bara med att klara välfärdsuppdraget, utan också med att uppfylla kravet på balans i regionens ekonomi. Ett krav vi avser att närma oss genom att bland annat förändra sjukvårdssystemet i grunden till en nära vård med primärvården som nav.

Likafullt behöver regionen ytterligare statsbidrag om nedskärningar framöver ska kunna undvikas.

För Vänsterpartiet är det självklart att de generella statsbidragen ska höjas rejält eftersom staten har resurser som regionerna berättigat behöver för det gemensammas bästa.

Vänsterpartiet har därför hela tiden krävt att kraftigt höjda statsbidrag ska fördelas till regioner och kommuner. Regeringens och stödpartiernas fördelningar hittills har varit otillräckliga. Ändå utlovar de flera hundra miljarder kronor i stödlån och subventioner till företag. Återigen – staten har resurser.

Pandemin har påmint oss alla om att regionen bedriver livsviktiga verksamheter. Samt att välfärdsarbetet görs av människor, vars dagliga arbete är det allra viktigaste i välfärden.

Därför måste vi alla komma ihåg att möjligheten till en stark och solidarisk välfärd, bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö förutsätter ökade resurser och en annan fördelning av dem.

Fortsatta skattesänkningar och avdrag till de rika måste upphöra. Om inte kommer regionen framåt att tvingas till nedskärningar.

Det är inte de rikaste som kommer att drabbas hårdast av det, för de kan blippa sina kontokort och sedan utnyttja sina privata sjukvårdsförsäkringar.

De som kommer att drabbas hårdast är alla vi andra.