Solelen förväntas få ett genombrott i Sverige de kommande åren.
Solelen står inför ett genombrott i Sverige.
Det tror bland andra Bengt Stridh och David Larsson vid Mälardalens högskola, som tagit fram en investeringskalkyl för installation av solceller.
Slutsatsen är att det över solcellernas livslängd är möjligt att nå en produktionskostnad på runt en krona/kWh – även utan subventioner. Det är i nivå med vad man som slutkund får betala för el och elöverföring. Därmed blir det lönsamt för både villaägare, kommersiella fastigheter och bostadsrättsföreningar att installera solceller.
Trots de senaste årens utbyggnad kommer tillväxten att ske från en låg nivå. Under 2017 utgjorde solelen bara 0,14 procent av Sveriges elproduktion – lite drygt en tusendel.
Ambitionerna är dock stora. Energimyndigheten anser att det långsiktiga målet för solelens produktion ska sättas till 7–14 TWh, det vill säga mellan fyra och nio procent av vad Sverige konsumerar under ett år. Miljöpartiet lovade i valrörelsen solkraftsubventioner på två miljarder kronor i syfte att nå en miljon anläggningar och 14 TWh produktion 2040.
Det är heller inte troligt att sommarelen kan gå på export, eftersom efterfrågan är lika låg i våra grannländer.
Men som Per Kågeson, tidigare adjungerad professor i miljösystemanalys vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), skriver i Ekonomisk Debatt (nr 8 2018) finns det skäl att vara kritisk till en större utbyggnad. En anledning är att solel i Sverige främst kommer att produceras under sommarhalvåret, när efterfrågan är låg, och när vind- och vattenkraft i stor utsträckning täcker våra behov.
Ett scenario där solkraften ska leverera 14 TWh på årsbasis riskerar därför att leda till att en massa vattenkraft går till spillo utan att vår kapacitet under årets mörka vinterdagar blir så mycket bättre. Det är heller inte troligt att sommarelen kan gå på export, eftersom efterfrågan är lika låg i våra grannländer.
Det riskerar dessutom att göra både nya vindkraftverk och nya solceller mindre lönsamma. Solelen kan komma att kannibalisera på den förnybara andelen.
Slutsatsen är att vi borde sluta subventionera solel, något som även branschföreningen Svensk Solenergi är inne på. I Moderaternas och Kristdemokraternas budget trappas också investeringsstödet ner. Det är bra, inte minst eftersom Kristdemokraterna tidigare förespråkat ökat stöd, precis som Miljöpartiet och Centerpartiet.
Att solelen byggs ut är bra, men det är inget som behöver eller bör stöttas med skattepengar.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån