Sverige står inför en flerdimensionell hotbild

Som medlem i försvarsalliansen Nato skulle Sverige dela ömsesidiga försvarsgarantier med 30 andra länder.

Den rödgröna regeringen måste våga tänka nytt och överväga ett svenskt Natomedlemskap, skriver bland andra Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson.

Den rödgröna regeringen måste våga tänka nytt och överväga ett svenskt Natomedlemskap, skriver bland andra Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson.

Foto: Vadim Ghirda/AP Photo/TT

Replik2021-05-22 10:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på Elisabeth Falkhavens (MP), riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson, och Camilla Hanséns (MP), riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson, debattartikel ”Sverige behöver anpassa sig till dagens hotbild”, publicerad i Norran och på norran.se måndagen den 17 maj 2021.

Precis som de båda miljöpartisterna Elisabeth Falkhaven och Camilla Hansén konstaterar i en debattartikel i Norran (17/5 2021) så är dagens hot annorlunda än gårdagens. Sveriges säkerhetsläge är påtagligt försämrat.

Just därför måste den rödgröna regeringen våga tänka nytt och överväga ett svenskt Natomedlemskap.

Vägen för att stärka Sveriges säkerhet går via vårt nationella försvar och att bli medlem i Nato. Som medlem i försvarsalliansen Nato skulle Sverige dela ömsesidiga försvarsgarantier med 30 andra länder.

Sverige står i dag inför en flerdimensionell hotbild där det militära hotet från ett aggressivt Ryssland kombineras med andra allvarliga hot som cyberattacker, desinformation och fientliga investeringar i samhällsviktig infrastruktur.

Effekterna av klimatförändringarna utgör samtidigt en stor risk som vi måste kunna hantera.

Moderaterna står därför bakom upprustningen av Sveriges totalförsvar de närmaste åren, vilket beslutades av riksdagen i december.

Vi hade dock velat se att försvaret på sikt fått mer resurser än vad regeringen var villig att gå med på. Detta för att säkra att försvarsbeslutet går att genomföra i sin helhet.

I en tid när auktoritära stater som Kina, Ryssland och Iran flyttar fram sina positioner måste de demokratiska staterna i världen samarbeta för att gemensamt kunna stå upp för grundläggande värden som demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.

Nato är det starkaste försvarssamarbetet. Ett försvarssamarbete som faktiskt kan göra skillnad. Försvarsalliansen har bidragit till stabilitet och säkerhet i Europa sedan den bildades 1949 och gjort en rad fredsfrämjande insatser runt om i världen.

Moderaterna anser därför att ett svenskt Natomedlemskap vore ett naturligt steg att ta för att på allvar stärka Sveriges försvarsförmåga.

En tydlig majoritet av Sveriges riksdag har dessutom ställt sig bakom att det bör införas en Natooption i Sveriges säkerhetspolitiska linje.

Det skulle vara en stark signal till omvärlden att Sverige är berett att överväga alla möjligheter när det gäller att stärka vår säkerhet. Regeringen har tyvärr valt att ignorera vad en majoritet av riksdagen anser om behovet av en Natooption.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle inte innebära att vi kan lämna över ansvaret för vår säkerhet till Nato.

Sverige måste fortsätta att stärka både sitt militära och sitt civila försvar, samt vår krisberedskap för att kunna hantera konflikter, men också allvarliga kriser som pandemier, skogsbränder eller avbrott i försörjningen av till exempel drivmedel, läkemedel och livsmedel.

Hela den svenska försvarsplaneringen bygger på att Sverige ska få hjälp av Natoländer i händelse av kris.

Detta är Miljöpartiet väl medveten om. Trots det är Miljöpartiet inte villigt att ens tänka tanken att Sverige skulle kunna gå med i Nato, och på så sätt bli ett säkrare land, men även bidra till säkerhet och stabilitet för andra i vårt närområde.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära säkerhet och solidaritet på riktigt.