S skyller sitt misslyckande på friskolor

Ställ bra skolor mot dåliga skolor. Inte friskolor mot kommunala skolor.

Föräldrar och elever bryr sig om vem som driver en skola. De bryr sig bara om den är bra eller inte, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Föräldrar och elever bryr sig om vem som driver en skola. De bryr sig bara om den är bra eller inte, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Foto: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT

Replik2021-02-25 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik på Åsa Karlssons (S), riksdagsledamot, och Fredrik Stenbergs (S), ordförande i för- och grundskolenämnden, Skellefteå kommun, debattartikel ”Blunda inte för avarterna inom skolmarknaden”, publicerad i Norran och på norran.se fredagen den 12 februari 2021.

Den mest ointressanta frågan i dagens skoldebatt är den om huvudmannaskapet. Ingen elev eller förälder bryr sig om vem som driver en skola.

De bryr sig bara om den är bra eller inte.

Socialdemokraterna Åsa Karlsson och Fredrik Stenberg gör det lätt för sig i sin debattartikel i Norran (12/2 2021) när de skyller den svenska skolans problem på den lilla delen friskolor och gör det med argument som är direkt felaktiga.

De hävdar att samhällets kontroll och insyn hos friskolorna är låg. Fakta är Skolverket och Skolinspektionen helt styr och råder över vilka huvudmän som får driva friskolor. De stänger också skolor som inte lever upp till kraven.

De menar också att friskolorna får ersättning för ansvar och skyldigheter som bara kommunerna har.

Men sanningen är att eventuella kostnader för skolplikten redan i dag ligger centralt hos kommunerna och ingår inte i skolpengen till friskolorna.

Socialdemokraterna fortsätter hävda att dagens system skapar segregation trots att friskolorna står inför samma utmaningar som de kommunala.

Den skolsegregation som finns i dag beror i huvudsak på bostadssegregationen. Det är alla seriösa skoldebattörer överens om. Att göra skolvalet obligatoriskt skulle därför öka elevers och föräldrars valfrihet.

Samtidigt måste arbetssätten och undervisningen på de skolor som inte levererar förbättras.

Det som ger bra resultat är inte nödvändigtvis mer resurser. Trots vetskap om detta satsar regeringen miljardbelopp på skolor med svaga resultat utan att något blivit bättre och utan några som helst motkrav.

Debattörerna är också emot köer till friskolor. Att det är så provocerande att föräldrar och elever vill kunna påverka var de ska få sin utbildning och spendera många år av sitt liv är svårt att förstå. Kö är i grunden rättvist. Men dagens system bör regleras så att barnet måste ha uppnått en viss ålder för att ställas i kö.

De flesta delar nog problembilden av den svenska skolan. Men utan gemensamma svar på hur lösningen ska se ut.

Ställ bra skolor mot dåliga skolor – inte friskolor mot kommunala skolor. Släpp fixeringen vid huvudmannaskapet och se till att dåliga skolor lär sig av bra skolor oavsett om de är fristående eller kommunala.