I en nyligen publicerad debattartikel från kommunalråden Lorents Burman (S), Evelina Fahlesson (S) och Joakim Wallström (V), framställer den politiska majoriteten en budgetökning på över 340 miljoner kronor, till skola och omsorg, som en stor välfärdssatsning för Skellefteå kommun. Men bakom denna siffra döljer sig en vilseledande presentation som blandar olika typer av ekonomiska poster under begreppet driftsutrymme, vilket försvårar en korrekt förståelse av vad som faktiskt sker i kommunens budget.
Det vanliga sättet att beskriva nämndernas tilldelning i svenska kommuner är genom driftsramen. Detta har allianspartierna gjort i sitt budgetförslag och i sin kommunikation. Driftsramen är den fasta budget som varje nämnd får för att täcka sina löpande kostnader, såsom löner och hyresutgifter. När politiker talar om förändringar är det driftsramen som används för att beskriva verkliga förändringar och satsningar.
I debattartikeln blandas detta med driftsutrymmet, som kan omfatta både tillägg och minskningar, samt omfördelningar mellan kostnadsposter. Att presentera detta som en stor satsning är vilseledande, eftersom majoriteten valt att endast räkna med de positiva förändringarna samt att en betydande del av de 340 miljonerna går till att täcka löpande kostnadsökningar, snarare än nya satsningar.
Vi har även jämfört kommunikation, såsom pressmeddelanden, och budgetdokument från Skellefteå kommun de senaste åren. Tidigare har man följt praxis och beskrivit förändringar utifrån driftsramarna, medan detta år använder man ett mer svårtolkat begrepp som driftsutrymme för att framhäva en "satsning" som inte motsvarar verkligheten.
Vid en närmare granskning går över 85 procent av det påstådda utrymmet till befintlig verksamhet och omfördelningar. Att slå samman dessa med nödvändiga kostnadsjusteringar och presentera det som nya pengar är missvisande och försvårar en rättvis bedömning.
Skellefteborna förtjänar en mer ärlig redovisning där verkliga satsningar skiljs från nödvändiga kostnadsanpassningar. Att blanda ihop olika ekonomiska begrepp underminerar förtroendet för kommunens ekonomiska styrning.
Johan Söderberg (M), f.d. auktoriserad revisor
Anders Hettinger (KD), f.d. auktoriserad revisor