Vi har stor respekt för Afasiförbundets oro över att patienter upplever svårigheter med de digitala vårdlösningarna och vi delar uppfattningen att kontaktvägarna till vården måste anpassas till patientens förmåga och behov. Digitala ingångar ska inte ersätta, utan komplettera, telefon och andra kontaktvägar.

Digitaliseringen handlar inte bara om effektivisering, utan också om att göra vårdkontakten mer tillgänglig och jämlik. Många, både unga och äldre, föredrar att ha dialog med vården digitalt framför att ringa. Äldre och personer med funktionsnedsättningar uppskattar ofta möjligheten att kommunicera i skrift och i sin egen takt. Att läsa igenom frågor och svar noggrant, att kunna pausa och återuppta processen och möjligheten att gå tillbaka och se vad som överenskommits, är exempel på hur den digitala vården kan skapa trygghet och ge bättre översikt över vårdkontakterna. Många patienter, med fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar, har beskrivit att de nu för första gången kan ha en självständig dialog med vården på lika villkor. 

De digitala ingångarna syftar inte till att minska tillgängligheten via telefon utan tvärtom till att frigöra resurser och tid för vårdpersonalen, som då kan få mer tid till att möta patienter både fysiskt och via telefon.

Tillgänglighetsarbetet är en pågående process som vi prioriterar högt. Vi följer riktlinjerna i DOS-lagen och utvärderar produkten kontinuerligt med användare med olika funktionsnedsättningar. Vi välkomnar alltid dialog med patientorganisationer, och gärna även med Afasiförbundet, för att ytterligare förbättra den digitala vården och göra den mer tillgänglig för alla.

Janniche Kristoffersen, UX-chef Platform24

Stina Perdahl, medicinsk chef Platform24

(Platform24 är det hälsoteknikbolag som står bakom de digitala vårdingångar de flesta regioner använder, exempelvis 1177 direkt)