Försörjningskrav skapar bättre förutsättningar

Replik på Vänsterpartiets debattartikel ”Höjt försörjningskrav drabbar välfärden i norr” i Norran den 8/11.

”Migrationsverkets siffror visar att cirka 15 000 arbetstillstånd har utfärdats, varav en tredjedel går till gröna näringar som bärplockare, en tredjedel till städ- och restaurangyrken, där restaurang- och köksbiträden är den största gruppen, och den sista tredjedelen fördelas över olika yrken.”

”Migrationsverkets siffror visar att cirka 15 000 arbetstillstånd har utfärdats, varav en tredjedel går till gröna näringar som bärplockare, en tredjedel till städ- och restaurangyrken, där restaurang- och köksbiträden är den största gruppen, och den sista tredjedelen fördelas över olika yrken.”

Foto: Torbjörn Jakobsson/VK

Replik2023-11-22 08:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har högst felaktigt spridits en bild att justeringen av försörjningskravet för arbetstillstånd ska påverka kommunernas verksamhet kraftigt negativt. Siffran 200 personer enbart i Skellefteå har nått bred spridning. Den har senare av ett socialdemokratiskt kommunalråd i Skellefteå korrigerats till högst osäkra 130 personer. Även den siffran är både orimlig och felaktig.

Vänsterpartiet, som aldrig suttit i någon regering, och argumenterar emot det mesta, framställer förändringen som en politisk åtgärd för att köra ut invandrare från Sverige snarare än att bekämpa arbetslivskriminalitet, minska arbetslösheten och lösa andra problem.

Migrationsverkets siffror visar att cirka 15 000 arbetstillstånd har utfärdats, varav en tredjedel går till gröna näringar som bärplockare, en tredjedel till städ- och restaurangyrken, där restaurang- och köksbiträden är den största gruppen, och den sista tredjedelen fördelas över olika yrken, med lager- och terminalarbetare som den största gruppen.

Endast cirka 600 personer i hela landet har arbetstillstånd för yrken inom vård, skola och personlig assistans. Det är högst orimligt att dessa 600 personer skulle vara koncentrerade i Västerbotten; den verkliga siffran är några tiotal över alla länets kommuner. Dessutom kommer många av dessa arbetstillstånd att visa sig ha löner över de krävda nivåerna vid nästa prövning.

Syftet med att höja försörjningskravet är att bekämpa missbruket av arbetskraftsinvandring och skapa bättre förutsättningar för Sveriges över 300 000 arbetssökande samt de 10 miljoner inom EU/EES-området som saknar arbete. Förändringarna kommer också att underlätta för både nya och etablerade företag att snabbare anställa experter från hela världen, vilket är särskilt viktigt för företag som Northvolt med anställda från ett hundratal nationaliteter.

Även om höjningen av försörjningskravet är en viktig åtgärd, påverkar den inte nödvändigtvis antalet arbetskraftsinvandrare till Sverige negativt. Det finns andra sätt att främja befolkningstillväxt och kompetensförsörjning i regionen än att locka lågavlönade arbetare från andra delar av världen. Snabbare och enklare anställningar av högutbildade kommer att vara en hjälp i detta avseende.

Denna åtgärd ingår i regeringens övergripande politik för en balanserad och ansvarsfull invandringspolitik. Det är viktigt att överväga alla aspekter av invandringen, inklusive arbete, försörjning och kompetensförsörjning. Vänsterpartiets överdrivna karaktärisering av justeringar av försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring underminerar en konstruktiv debatt om invandringsfrågor.