Visst är det märkligt hur allting kan hopa sig.
Och du tänker; hur i all världen ska jag mäkta med allt detta?
Jag hade lämnat det sista av mina politiska engagemang. Nu kunde jag ägna mig helt åt musiken och mina ideella uppdrag. Vilken skön och vilsam tillvaro.
Men så plötsligt hängde prövningarnas vecka över mig.
På måndagen skulle jag sitta ordförande på ett årsmöte och medverka i ett andra. På onsdagen skulle jag spela på ett LP-möte med en högt uppsatt rysk pastor. Torsdagskvällen bjöd på ett styrelsemöte och fredagen spel och lovsång på ett kvinnofika. På lördagen spelade jag på goda vänners bröllop i Malå för att därefter hasta till Umeå för att spela och vittna i Pingstkyrkan där.
Nu kunde jag ägna mig helt åt musiken och mina ideella uppdrag. Men plötsligt hängde prövningarnas vecka över mig.
Allt detta krävde naturligtvis noggranna förberedelser. Roligt, visst, men hur skulle jag hinna?
Det är sådana här gånger som det känns skönt att ha någon att vända sig till. Som alltid är beredd att gå tillsammans med dig den där extra milen. Och ja, min älskade hustru stod vid min sida, med råd och dåd. Alltid redo att hjälpa när jag sagt ja några gånger för mycket.
Men tillsammans kunde vi göra något som bara troende kan. Vi kunde ta en tredje tråd och fläta in den med våra två. Göra en tretvinnad tråd som aldrig brister hur mycket man än drar och belastar den. Detta är den bild som Bibeln använder när två gifta människor flätar samman sina liv och bestämmer sig för att även fläta in Guds tråd i sin gemenskap. Den tretvinnade tråden.
Måndagens två årsmöten gick över förväntan, spelningarna på onsdag och fredag gick jättebra och så även styrelsemötet. På bröllopet spelade jag fel två gånger, men jag tror inte att bröllopsgästerna märkte det. Och brudparet, dessa unga, vackra, nygifta duvor, strålade av lycka. Söndagens spelning och vittnesbörd i Umeå, ja, den blev i det närmaste en succé.
Man kan tycka att det borde räcka där, men som vanligt när man fått utge mycket så får man tillbaka mycket mer än man gett.
Dagen efter, på måndag morgon, stod jag i studion hos Janne med tre nya sånger. Han hade gjort helt underbara arrangemang och insjungningen fungerade bättre än någonsin. Nu har jag fått tillbaka sångerna och resultatet är långt bättre än jag trott. En liten tår trillade ned för kinden när jag lyssnade på dem i morse.
Tänk att allt detta gör vår Gud. Jag som bara är en liten flugskit på universums oändliga himmel.
Han gör det för att han älskar mig och alla andra människor på vår jord så oändligt mycket.
Fantastiskt, tänk vad det är gott att leva.
Håkan Lindh, tidigare kommunfullmäktigeledamot för Liberalerna, musiker och låtskrivare