Vem vill betala mera skatt?

Krönika. Man behöver inte vara ekonomisk expert för att inse att de förväntningar som vi har på samhällets service kräver mer pengar. I Skellefteå står vård, skola och omsorg för ungefär 82 procent av kommunens utgifter. Om det ska sparas så drabbas självklart dessa områden. Det är där mest pengar finns att spara.

Foto: Henrik Holmberg/TT

Politik2020-01-03 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Den senaste tiden har nyheterna titt som tätt handlat om besparingar.

Insändarsidor och sociala medier har fyllts med exempel på verksamheter som redan går på knäna.

Människan är lite märklig. Vi röstar gärna på politiker som lovar lägre skatter. Samtidigt kritiserar vi dem när de anpassar verksamheten till de ekonomiska ramar som majoriteten röstat för.

Jag tycker att politikerna varit oärliga när det inte berättat vad stora skattesänkningar leder till. Det enda parti som tjänat på detta är Sverigedemokraterna – som aldrig behövt ta ansvar.

Men mindre pengar till flyktingar och invandrare gynnar per automatisk inte skolan och omsorgen. I stället skulle säkerligen en framtida konservativ regering – med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – leda till ytterligare skattesänkningar. Och därmed ytterligare krav på besparingar.

Man behöver inte vara ekonomisk expert för att inse att de förväntningar som vi har på samhällets service kräver mer pengar. I Skellefteå står vård, skola och omsorg för ungefär 82 procent av kommunens utgifter. Om det ska sparas så drabbas självklart dessa områden. Det är där mest pengar finns att spara.

Jag tycker att politikerna varit oärliga när det inte berättat vad stora skattesänkningar leder till.

Jag tror att vi behöver en genomgripande skattereform. Kommunalskatten, som drabbar alla lika, kan knappast höjas mer.

Samtidigt är det besparingar i kommuner och regioner som tydligast drabbar landets invånare.

Jag är ingen expert. Men nog måste det finnas områden som skulle tåla högre skatt.

Om politiker inte vågar föreslå höjda skatter måste de förklara för oss väljare varför vi måste acceptera sämre samhällsservice.

Att föreslå ökad offentlig konsumtion är svårt. Det skulle innebära att vi måste ändra vår privata konsumtion. Men vi måste våga diskutera detta på allvar.

Vill vi att våra barn ska ha en bra skola?

Vill vi att våra gamla ska få ett värdigt omhändertagande?

Vill vi att sjukvården ska fungera för alla – utan privata vårdförsäkringar?

Vill vi att polisen ska få tillräckligt med resurser?

Om vi verkligen vill allt detta måste vi också vara villiga att betala. Sänkta skatter och besparingar kommer inte att lösa problemen.

Ett annat skäl till att vi behöver ändra balansen mellan privat och offentlig konsumtion är hotet mot klimatet.

Mycket av vår privata konsumtion spär på försämringen av klimatet. Varor skickas kors och tvärs, både inom landet och mellan länder.

I stället för ökad privat konsumtion behöver vi göra smarta investeringar, bland annat i snabbare och säkrare kollektivtrafik, om vi ska klara klimatmålen.

Att de som har makten sviker sitt ansvar är ingenting nytt. I en 2 500 år gammal text från profeten Hesekiel står det: ”Hos dig skymfas fäder och mödrar, invandrare förtrycks, änkor och faderlösa kränks. Du ringaktar vad jag har gjort heligt.”

Hans Marklund, präst