Varför fortsätter vi att utvisa kompetens?

Krönika. De senaste årens debatt om så kallade kompetensutvisningar har i perioder varit hård. Enskilda har hamnat i kläm och drabbats av rättsosäkra processer. Arbetsgivare har varnat för att förmågan att rekrytera spetskompetens från utlandet riskeras. Sverige håller på att få dåligt rykte.

En ABB-arbetare utvisades i höstas på grund av ett bagatellartat fel gjort av en tidigare arbetsgivare.

En ABB-arbetare utvisades i höstas på grund av ett bagatellartat fel gjort av en tidigare arbetsgivare.

Foto: Simon Paulin/SvD/TT

Politik2019-04-08 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
En ABB-arbetare utvisades i höstas på grund av ett bagatellartat fel gjort av en tidigare arbetsgivare.

Högutbildade, uppskattade och produktiva människor utvisas på grund av bagatellartade fel gjorda av arbetsgivaren.

De senaste årens debatt om så kallade kompetensutvisningar har i perioder varit hård.

Enskilda har hamnat i kläm och drabbats av rättsosäkra processer. Arbetsgivare har varnat för att förmågan att rekrytera spetskompetens från utlandet riskeras. Sverige håller på att få dåligt rykte.

Situationen har visserligen blivit något bättre efter prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen.

Men som Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard påpekade på tankesmedjan Timbros seminarium i veckan (4/4 2019) är regeringen både passiv och motvillig. I en interpellationsdebatt häromveckan pratade migrationsminister Morgan Johansson (S) om det personliga ansvaret för att se till att reglerna följs.

Den som någon gång bläddrat i ett kollektivavtal inser vad ministern begär.

Den som någon gång bläddrat i ett kollektivavtal inser vad ministern begär. Den svenska arbetsmarknaden är ett lapptäcke av tusentals detaljregleringar från en mängd olika lagar, och ibland flera hundra sidor långa kollektivavtal.

Att såväl arbetsgivare – i många fall små företag – och arbetskraftsinvandrare – som varken kan språket eller den svenska arbetsmarknaden – ska ha koll på minsta detalj i allt detta är orimligt. Åtminstone när konsekvenserna är så stora.

I vissa fall spelar det heller inte någon roll att misstaget är överspelat. ABB-ingenjören Ali Omumi blev i augusti utvisad på grund av ett administrativt fel som hans förrförra arbetsgivare gjort gällande en försäkring. När han ännu en gång fick ett jobberbjudande från ABB nekades han arbetstillstånd av Migrationsverket eftersom det ansågs vara en förlängning av hans tidigare sejour.

Lagändringar måste till. Ett proportionalitetskrav, som bland annat Timbro-rapporten ”Skamfilat rykte” av Fredrik Hultman föreslår, är en lösning.

Att utvisningarna verkställs omedelbart, innan arbetskraftsinvandrarna fått sin sak prövad, måste också ändras.

Förhoppningsvis kan Centerpartiet dra den motvilliga regeringen åt rätt håll. Men som Malmer Stenergard varnade för är skrivningarna i januariavtalet inte särskilt starka. Och den lösning som nämns är bara inriktad på högspecialiserad arbetskraft, inte på arbetskraftsinvandrare generellt.

Räkna med att Socialdemokraterna visar fortsatt ointresse för att förhindra kompetensutvisningarna.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Timbro-rapporter:

https://timbro.se/app/uploads/2018/12/skamfilat_rykte.pdf

https://timbro.se/arbetsmarknad/rorlighet-i-vantan-pa-arbetstillstand/

Om Ali Omumi:

https://www.entreprenor.se/nyheter/kompetensutvisningarna/ali-omumi-nekas-arbetstillstand-pa-grund-av-pahittad-regel_725602.html