Att få bo var vi vill, läsa vilka tidningar vi vill, älska vem vi vill, tycka och tro vad vi vill och rösta på vilka partier vi vill.
Ja, detta betraktas som så självklara rättigheter att vi knappast reflekterar över dem, än mindre att de skulle kunna tas ifrån oss. Av samma skäl är det förmodligen lätt gjort att förbise det faktum att sådana fri- och rättigheter kan behöva skyddas och försvaras.
Det är mer än 200 år sedan Sverige var i krig med någon annan nation. Under denna period av fred har vi byggt upp vårt land; vår välfärd, vår demokrati och vår rättsstat. Det har tagit lång tid att få allt detta på plats, men kan i det värsta scenariot raseras tämligen snabbt.
De senaste årens cyberangrepp, terroristattacker och propagandaspridning visar tydligt att det finns de som vill utnyttja vårt öppna samhälle för att splittra, polarisera och destabilisera.
Ett samhälle där vi inte längre litar på varandra är ett svagt samhälle. Det går inte heller att blunda för att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde är oroande.
Det är mot denna bakgrund Sverige behöver återuppbygga sin förmåga att försvara såväl territorium, statsskick och grundläggande samhällsfunktioner som befolkning; det vi kort och gott brukar kalla för vår totalförsvarsförmåga. Ytterst handlar det om att förbereda landet för krig.
Ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms i dagsläget visserligen inte som sannolikt, men kan inte heller uteslutas. Vid en militär konflikt i vårt geografiska närområde kommer dessutom Sverige på ett eller annat sätt att dras in.
Totalförsvarets verksamhet består av militär verksamhet (= militärt försvar) och civil verksamhet (= civilt försvar). I fredstid arbetar berörda aktörer med totalförsvarsplanering, det vill säga förberedelser och planering inför att aktivt kunna verka i händelse av ett skärpt säkerhetsläge.
Ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms i dagsläget visserligen inte som sannolikt, men kan inte heller uteslutas.
Sedan 2015 har vissa utpekade myndigheter (så kallade bevakningsmyndigheter), regioner och kommuner genomfört ett omfattande arbete för att öka kunskapen och förståelsen för vad som behöver göras i händelse av höjd beredskap eller krig för att därigenom nå målet att skydda civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och lämna erforderligt stöd till Försvarsmakten. Inom det civila försvaret går utvecklingen nu framåt från kunskapsuppbyggnad till konkret planläggning.
Områden som särskilt prioriteras inom det civila försvaret anges i den nationella risk- och förmågebedömningen. Det handlar om energiförsörjning, livsmedel och dricksvatten, information och kommunikation, finansiella tjänster, skydd och säkerhet, transporter samt hälso- och sjukvård.
Aktörer som ansvarar för dessa områden ska arbeta med att höja förmågan till exempel genom att ta fram beredskapsplaner för personalförsörjning, evakuering eller för ledning och samverkan.
Beredskapsplaneringen måste koordineras både inom och mellan dessa områden. Det behöver koordineras på alla samhällsnivåer, nationellt, regionalt och lokalt, och dessutom mellan offentliga och privata aktörer.
Med start i november i år och under hela nästa år kommer Sverige att genomföra en totalförsvarsövning – TFÖ 2020. Det blir första gången på 30 år som det civila och militära försvaret övar tillsammans i en sådan omfattning. Försvarsmakten leder och samordnar tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) TFÖ 2020.
På regional nivå har länsstyrelserna centrala roller tillsammans med regionerna och kommunerna, frivilliga försvarsorganisationer och delar av näringslivet. Totalt deltar runt 400 aktörer. En viktig del av övningen handlar om hur samhället ska prioritera resurser och kommunicera med allmänheten i händelse av kris eller krig.
Att skydda och försvara vår frihet och vår rätt att leva som vi vill, och att säga och tycka vad vi vill, kan rimligen inte betraktas som något annat än vårt största gemensamma ansvar.
Vi ska inte se spöken på ljusa dagen, men inte heller vara naiva. Vi ska vara beredda, men inte rädda. Det är därför vi tillsammans behöver utveckla ett totalförsvar för en ny tid.
Lars Lustig, länsråd Länsstyrelsen Västerbotten