Den rödgröna regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat att successivt öka den militära budgeten till 84 miljarder kronor 2025.
Det betyder att dess andel av BNP (bruttonationalprodukt) ökar från en procent (2018) till minst 1,5 procent (2025).
Årets militära budget har höjts med nio miljarder kronor och uppgår nu till 56 miljarder. Den ska alltså höjas med ytterligare 28 miljarder fram till 2025.
Hur kan det komma sig att Sverige behöver denna enorma upprustning?
Svaret på frågan är med stor sannolikhet Nato.
På Natos toppmöte 2014 beslöts att alla medlemsstater ska avsätta minst två procent av BNP till nationellt försvar. Det ska ske under åren fram till 2024.
Sverige har under senare år dragits alltmer in i Nato. De riksdagspartier som vill att Sverige ska bli medlem kräver att vi ska avsätta två procent av BNP till försvaret.
Nu har tydligen regeringen också sällat sig till denna linje.
Det betyder att de närmaste fem åren kommer det att ske en väsentlig militarisering av Sverige – såväl som övriga Europa.
Hur kommer det att påverka klimatet? Finns sådana beräkningar över huvud taget gjorda?
På EU:s möte för försvars- och utrikesministrar i Helsingfors i augusti konstaterades att det finns en direkt koppling mellan klimatförändringar och försvars- och säkerhetsfrågor.
Kan försvarsminister Peter Hultqvist (S) tala om hur försvarets koldioxidutsläpp kommer att öka med denna upprustning?
Hur rimmar det med Parisavtalet, som kräver att utsläppen ska minska de kommande tio åren?
Ingela Mårtensson, styrelseledamot Kvinnor för fred