De senaste åren har många som varit alltför sjuka för att arbeta nekats stöd från sjukförsäkringen.
När det offentliga skyddsnätet rullas tillbaka har anhöriga, vänner och välgörenhetsorganisationer allt oftare tvingats gripa in. Värst drabbade är kvinnorna i LO-förbunden.
Bristerna skapar och förstärker gamla klass- och könsorättvisor och gröper ur tilltron till hela välfärdsstaten.
Grunden för problemen är de sjukregler som den borgerliga alliansen införde 2008. Den rödgröna regeringen tog under förra mandatperioden visserligen bort den kontraproduktiva bortre tidsgränsen, men lät i övrig de snäva och stelbenta tidsgränserna vara kvar.
Det sjukpenningmål, att pressa ner sjukpenningtalet till nio dagar 2020, som den rödgröna regeringen skrev in i Försäkringskassans regleringsbrev 2015, förstärkte de brister som fanns i sjukförsäkringen. Ser vi till andelen avslag i Västerbottens län ökade de mycket kraftigt under 2015, från 0,9 procent 2014 till 14,3 tre år senare. Där ligger de fortfarande kvar.
Såväl LO som den granskande myndigheten, Inspektionen för socialförsäkringen, har konstaterat att Försäkringskassans tolkning av lagstiftningen skärpts efter införandet av nio dagars-målet.
Försäkringskassans stramare tolkning av lagstiftningen har blivit något av ett ”självspelande piano”, där myndigheten systematiskt lägger sina bedömningar i den stramare delen av det tolkningsutrymme som finns.
Övergångsregeringen, som styrde Sverige mellan höstens val och januari i år, tog bort nio dagars-målet ur Försäkringskassans regleringsbrev.
Men det räcker inte Ska vi få en tryggare sjukförsäkring måste även lagstiftningen förändras.
Visst är det bra att nuvarande regering ska utreda hur prövningen av rätten till sjukpenning kan bli rimligare. Men konkreta förändringar krävs. Och det är bråttom.
De tre mest akuta åtgärderna kan kort sammanfattas så här:
- Kraven vid sjukförsäkringens tidsgränser måste mjukas upp och ta större hänsyn till att personer har olika rehabiliteringsbehov. Dessutom måste den enskilde rustas med tydliga rehabiliteringsrättigheter.
- Styrningen av Försäkringskassan måste förändras så att fler som är så sjuka att de inte kan jobba garanteras trygghet.
- Fler långtidssjuka måste beviljas sjukersättning (förtidspension) och inkomsttaket och ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen behöver höjas.
Krister Johansson, ordförande LO-distriktet i Norra Sverige
Maria Mannberg, vice ordförande LO-distriktet i Norra Sverige