Kostnaderna för välfärden stiger för kommuner och regioner.
Förutom nya arbetssätt behöver staten bidra finansiellt för att möta det ökade behovet av välfärd.
Allt fler förstår nu att det ekonomiska läget för kommuner och regioner blir kärvare de kommande åren. Vi blir allt fler äldre, barn och unga samtidigt som bristen på arbetskraft är stor i hela landet. Om tio år kommer äldre över 80 att ha ökat med cirka 47 procent, medan den yrkesverksamma befolkningen i åldern 20–64 år enbart har ökat med fem.
En annan faktor är den vikande konjunkturen. Det är viktigt att vi alla förstår vilka konsekvenser det får för hur vi behöver använda våra gemensamma resurser.
Utgifterna överstiger inkomsterna och låneskulden växer i landets kommuner och regioner samtidigt som statens del av den offentliga sektorns skuld minskar.
Den här situationen lyfter Sveriges kommuner och landsting (SKL) i vårens ekonomirapport. Den bedömer det kommunalekonomiska läget och gör en prognos för den ekonomiska utvecklingen för kommuner och regioner. Många andra debattörer pekar på samma saker, vilket är bra.
Med befolkningsförändringarna ökar behoven av skola, vård och omsorg. Kommuner och regioner behöver investera i nya förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus. Då måste pengar lånas.
Sveriges kommuner och landsting beräknar att det kommer att saknas 20 miljarder kronor redan om tre år – 2022.
Den demografiska utvecklingen förutsätter att välfärdsverksamheterna kan bedrivas effektivare än i dag, bland annat genom att arbeta på nya sätt och ta hjälp av digital teknik.
Demografin sätter också fingret på att vi behöver se de offentliga finanserna som en helhet.
Är det en bra och effektiv politik för offentlig sektor att kommunsektorns skulder ökar samtidigt som statens andel av den offentliga sektorns skuld minskar?
Är det verkligen rimligt att ha starka statliga, men svaga kommunala finanser? Staten, kommuner och regioner borde gemensamt ha ett ansvar att ta hand om det ökade välfärdsbehovet.
Regeringen har sagt sig vilja öka statsbidragen till kommuner och regioner med fem miljarder kronor om året för att kunna upprätthålla kvaliteten i välfärden.
Det är dock långt ifrån tillräckligt. Sveriges kommuner och landsting beräknar att det trots detta kommer att saknas 20 miljarder kronor redan om tre år – 2022.
Staten behöver se över de riktade statsbidragen som har ökat till bland annat skola, vård och äldreomsorg. Problemet med de riktade bidragen är att de många gånger ökar kostnaderna i samma omfattning som de ges. Satsningarna överensstämmer dessutom sällan med specifika behov i en enskild kommun eller region.
Sverige är ett land med varierande behov och strukturer. Därför behöver de statliga tillskotten kunna användas till det som verkligen behövs på olika håll.
Det krävs en ökad och långsiktig samsyn om att staten och kommunsektorn har ett gemensamt ansvar för att lösa framtidens finansiering av välfärden. Det behövs ökade generella statsbidrag i takt med att de demografiskt betingade behoven, men också kompensation för löpande pris- och löneökningar där staten utlovar finansiering och kommunsektorn utlovar leverans.
Utgångspunkten är att varje offentlig skattekrona ska användas så att den på bästa sätt kommer medborgarna till del. Det är viktigt, inte minst i kärvare tider.
Ekonomirapporten är, i ljuset av detta, en mycket viktig läsning för ansvariga politiker i kommuner, regioner, regering som riksdag.
Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)