Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller förvaltningen av naturresurser och vilda djur.
Vi socialdemokrater vill att jaktbesluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
Det är viktigt att älgförvaltningen skapar en älgstam av hög kvalitet, som är i balans med betesresurser och som tar hänsyn till viktiga allmänna intressen som förekomsten av rovdjur, trafiksäkerhet, jordbruk, skador på skog och inverkan på den biologiska mångfalden.
För att det ska kunna ske behöver myndigheter, organisationer, markägare och jägare tillsammans verka för att skapa en uthållig älgförvaltning. Därför är det också viktigt att den regionala älgförvaltningen sker med hänsyn till såväl allmänna som enskilda intressen. En balanserad älgstam förutsätter en lokal dialog och att jaktbeslut fattas så nära medborgarna som möjligt.
Under senare år har en allt hetsigare debatt rasat kring betesskador i skogen. I Västerbotten har avskjutningsmålen för älg inte uppfyllts, och debatten har kommit att handla om jakttider. Delar av markägarsidan vill se ett slopat brunstuppehåll. Vi tror att det är fel väg att gå.
I Sverige finns ungefär 300 000 registrerade jägare. För många av dem är älgjakten årets höjdpunkt.
Med hänsyn tagen till att bara omkring en procent av storskogsbrukets intäkter kommer från jaktarrenden och fällavgifter vore det mer logiskt att se över fäll- och arrendeavgifterna, för att öka motivationen till fler jaktdagar, än att ta bort brunstuppehållet. Ett eventuellt försök med slopat brunstuppehåll behöver noga studeras och utvärderas.
Det är också viktigt att vi släpper det ensidiga fokus som råder om att det endast är älgen som orsakar betesskador. Allt klövvilt orsakar skador på skogen. Saknas löv betas tall.
Därför behövs det en samlad klövviltförvaltning för älg, kronhjort, dovhjort och rådjur. Inte minst i södra Sverige. Det är det samlade betestrycket av allt klövvilt som orsakar skador på skogen.
Jägarna och markägarna har ett ansvar att förvalta skogen och viltet i den nuvarande älgförvaltningsmodellen. Vi vet att de tar och fortsatt vill ta det gemensamma ansvaret.
I Sverige finns ungefär 300 000 registrerade jägare. Jakt och viltvård utgör en väsentlig del av många människors vardag. För många av dem är älgjakten årets höjdpunkt.
Att jaga är en av mänsklighetens äldsta kulturyttringar. Det är en tradition väl värd att bevara.
Kopplingen till besöksnäringen erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. På så sätt har jakt och viltvård stor betydelse för landsbygden.
Möjligheten till jakt stärker Västerbottens varumärke som en bra plats att leva, bo och verka i.
Vi tror inte att en ny centraliserad lagstiftning skulle göra saken bättre. Sverige är ett avlångt land med skilda förutsättningar.
Vi tror att jägare och markägare är kapabla att lösa de problem som uppkommer lokalt och regionalt.
Vi tar klövviltsförvaltningen på stort allvar. Samtidigt ser vi att det finns saker som vi kan prova för att öka acceptansen och minska betesskadorna.
Vi kan tänka oss att se över jakttiden. Men vi vill inte bidra till ökade spänningar mellan jägare och markägare.
Därför måste beslutet om brunstuppehåll komma underifrån.
Därför säger vi också nej nu till ett borttaget brunstuppehåll.
Isak From (S), riksdagsledamot Västerbottens län, ledamot i Viltförvaltningsdelegationen i Västerbotten
Veronica Berg (S), ledamot i Viltförvaltningsdelegationen i Västerbotten