Skellefteå kommun är bra på socialt arbete.
Vi som lever här har ett gott skyddsnät. Det ska vi vara glada för och stolta över.
Men på Skellefteå Stadsmission märker vi att detta skyddsnät har alldeles för grova maskor.
Människor trillar brutalt igenom. Drogproblemen växer och går allt lägre ner i åldrarna. Akuta sociala frågor och ärenden ökar, i varje fall utifrån vårt perspektiv.
Hösten har varit slitsam för personal och volontärer på Skellefteå Stadsmission. Vi upplever mer av allt, fler hamnar i akuta situationer och behöver stöd med samtal, mat, kläder och annat.
Vi möter de människor som fallit igenom det skyddsnät som inte längre fångar in alla medmänniskor med behov. Vi har mer än en gång utgjort skillnaden mellan liv och död.
Skellefteå Stadsmission har en omsättning på cirka 2,5 miljoner kronor/år. Vi lever på bidrag, kollekter, donationer och gåvor.
Att beräkna kostnaderna är lätt, men vi kan aldrig förutse intäkterna eftersom de varierar från år till år.
Vår verksamhet bidrar till att kommun och landsting kan spara stora summor. Statistik visar att en aktiv missbrukare kostar samhället cirka 1,5 miljoner kronor varje år i vård, behandlingar, kriminalitet med mera. Hjälper Skellefteå Stadsmission en missbrukare har samhället sparat 1,5 miljoner kronor.
Jag garanterar att vi hjälper många fler. Pratar vi ekonomi är det mångmiljonbelopp det handlar om.
Skellefteå Stadsmission har även insatser för människor som inte brottas med en missbruksproblematik. Vi finns också till hands för de som lever i fattigdom, hemlöshet, ensamhet, eller med psykisk ohälsa, och mycket annat.
Värdet av vår insats kan inte värdesätta. Det kan bara de som tar emot vår utsträckta hand göra.
Värdet av vår insats kan inte värdesätta. Det kan bara de som tar emot vår utsträckta hand göra.
Skellefteå Stadsmission får 300 000 kronor i föreningsbidrag. Med en omsättning på cirka 2,5 miljoner förstår man att Skellefteå kommun gärna får bidra med mer.
Så här i juletid har vi på Skellefteå Stadsmission en önskelista till kommunen inför nästa år.
– Varje år delar kommunen ut pengar till föreningslivet genom ett föreningsbidrag som man kan söka
Lyft bort de sociala föreningarna från föreningsbidraget. Det går inte att jämställa oss med till exempel en idrottsklubb. Den pott som ska fördelas mellan till exempel Kvinnojouren, LP, och andra som arbetar med sociala frågor, är alldeles för liten.
Kommunen värdesätter inte nog vårt arbete. Utan att förringa övriga föreningars verksamhet vill jag påstå att de sociala föreningarna gör en enorm nytta.
Jag vill också hävda att Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting inte har råd att låta Skellefteå Stadsmission, eller andra socialt idéburna organisationer, försvagas och sakta tyna bort. Att stärka dessa är väl investerade pengar. Ökade intäkter är ett måste för i varje fall stadsmissionens överlevnad.
– Sök samverkan
Vi på Skellefteå Stadsmission har både kunskap och erfarenhet om vad som behöver göras i arbetet kring droger, metoder, behandlingar och så vidare. Vi har en stor skara människor med klokskap och kunskap i våra nätverk. Skellefteå behöver bli bättre på socialt arbete. Det är tydligt för oss att samhällets insatser inte räcker till.
Skellefteå Stadsmission har förmodligen också en hel del svar på de frågor som måste ställas kring droger och missbruk, men som ingen ställer till oss.
– Slut ett långsiktigt avtal med oss
Det finns många projekt som vi skulle kunna samverka kring till nytta för samhället. En framkomlig väg är ett IOP-avtal (Idéburet offentligt partnerskap) där kommun/landsting köper tjänster av ideella organisationer. Det är en metod som används i många andra kommuner med stor framgång.
Vi är helt övertygade om att Skellefteå Stadsmission gör en stor och en viktig insats för samhällets utsatta.
Vi hoppas att Skellefteå kommun delar vår uppfattning, och att vi får märka av det.
Magnus Hammega, föreståndare Skellefteå Stadsmission