Moderaterna och Kristdemokraterna gör i sin budgetmotion stora nedskärningar på kulturområdet.
213 miljoner kronor mindre till kulturen innebär konsekvenser, och det som upprör mest är att man låter skattesänkningar gå före barns rätt till att få ta del av och utöva kultur.
Fastän de kulturpolitiska målen anger att barn och ungas rätt till kultur särskilt behöver uppmärksammas minskar Moderaterna och Kristdemokraterna, med hjälp av Sverigedemokraterna, kulturskolans utvecklingsbidrag med 100 miljoner kronor.
Den kommunala kulturskolan är en grundbult i den socialdemokratiska kulturpolitiken. Den tillkom för att motverka det kulturella kapitalets och klassförutsättningarnas begränsningar vad gäller barns tillgång till kultur. Alla skulle, oavsett livsförutsättningar, och var man bor i landet, få lära sig spela ett instrument.
Sedan de första kommunala musikskolorna startade på 1940-talet har verksamheten växt och breddats till andra konstuttryck som dans, teater och bildkonst.
Sedan de första kommunala musikskolorna startade på 1940-talet har verksamheten växt och breddats till andra konstuttryck som dans, teater och bildkonst.
I propositionen ”En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna” beskrivs vilken betydelse kulturskolan har för våra barn och unga, för vårt samhälle, och för Sveriges kulturliv. Fastän verksamheten främst finansieras på kommunal nivå så har den kommit att bli en nationell angelägenhet.
Förra mandatperioden infördes därför ett nationellt utvecklingsbidrag. Kommunerna skulle ges möjlighet att söka medel för att vidga utbudet, nå nya barngrupper i socioekonomiskt svaga bostadsområden och genomföra särskilda insatser för barn och unga med funktionsnedsättning.
Reformen var starkt efterfrågad när den infördes vilket resulterade i att 85 procent av landets kommuner sökte bidraget 2016 för att utveckla och tillgängliggöra kulturskolan.
I en tid av ökad ojämlikhet, skolsegregation och brist på verksamheter för barn och unga väljer Moderaterna och Kristdemokraterna, med hjälp av Sverigedemokraterna, att ta bort utvecklingsbidraget. Motiveringen är att utvecklingsstödet till kulturskolan är ”för kostsamt och ineffektivt”.
Vi kan konstatera att det inte ligger någon som helst sanning i att bidraget är ineffektivt sett till att över 260 kommuner tar del av det.
Västerbottens län fick 2017 2,1 miljoner kronor och 2018 2,7. För Västerbottens del så innebär det att vi går miste om betydelsefulla pengar kommande år, men för tre partier som vill premiera inkomsttagare som tjänar över 40 000 kronor, blir förstås anslaget kostsamt.
Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas ekonomiska politik är tydlig. Det är skattesänkningar för de som tjänar mest som prioriteras, och detta på bekostnad av barnen.
Åsa Karlsson (S), riksdagsledamot Västerbottens län
Nina Björby (S), ordförande i kulturberedningen Region Västerbotten