Samhall varken kommersiellt eller samhällsnyttigt?

Krönika. Allt hårdare vinstkrav från statens sida har inneburit betydligt snävare kravprofiler. Inte sällan förväntas de anställda, utöver att utföra enklare sysslor, i allt högre utsträckning bemästra sociala koder.

Samhällsansvar. Samhall är ett stort statligt bolag, men hur väl levererar man?

Samhällsansvar. Samhall är ett stort statligt bolag, men hur väl levererar man?

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Politik2019-11-27 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Samhällsansvar. Samhall är ett stort statligt bolag, men hur väl levererar man?

Det statliga bolaget Samhall är en av Sveriges största arbetsgivare.

Deras affärsidé är att ge människor med funktionshinder en plats på arbetsmarknaden.

Det är en viktig samhällsnyttig uppgift. Problemet är bara att Samhall tycks sätta marknaden ur spel – och samtidigt svika kärnuppdraget.

Samhall levererar i dag framför allt tjänster inom städning. Ofta tillhör kunderna offentlig sektor.

På sin hemsida slår Samhall fast affärsidén: ”Genom att matcha rätt person till rätt arbete i konkurrensutsatta kunduppdrag skapar vi varje år nya möjligheter till arbete för tusentals personer som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden.”

Det låter bra. Andra företag i städbranschen har dock kommit att uppfatta ett högst tveksamt sätt att bedriva verksamhet.

Regeringen måste rimligen bestämma sig för vad syftet med Samhall är.

I ett reportage i Svenskt Näringslivs webbtidning Arbetsmarknadsnytt (19/11 2019) vittnar flera personer, med höga befattningar på städföretag, om hur Samhall satt i system att vinna upphandlingar genom orealistiskt låga bud – för att sedan köpa tjänster av de företag man konkurrerat ut.

Citatet från en anonym källa är talande: ”Alla är medvetna om att det är en förlust men de har så pass stora resurser att dom täcks av det.”

Kritik riktas mot den obefintliga transparensen kring det statliga anslaget till Samhall på knappt fem miljarder kronor per år. Vart miljarderna tar vägen redovisas nämligen inte – vilket både EU-kommissionen och Konkurrensverket kritiserat. Miljardtillskottet kan därmed i praktiken utgöra en genväg för att täcka upp förluster orsakade av underprissatta anbud.

Allt hårdare vinstkrav från statens sida har inneburit betydligt snävare kravprofiler. Inte sällan förväntas de anställda, utöver att utföra enklare sysslor, i allt högre utsträckning bemästra sociala koder. Bland annat har Statskontoret i en granskning 2017 noterat att ”bolagets möjlighet att ta emot medarbetare med vissa typer av funktionsnedsättningar minskat.”

Arbetsförmedlingens pressekreterare Lena Lithner Soutkari bekräftar för Arbetsmarknadsnytt att ”personer med vissa förmågor, kompetenser och anpassningsbehov får allt svårare att få ett arbete.” (Arbetsmarknadsnytt 21/11 2019)

Samhall ser alltså varken som företag eller samhällsnyttig aktör ut att fungera önskvärt: Man sätter marknaden ur spel, men sviker samtidigt sitt kärnuppdrag.

Regeringen måste rimligen bestämma sig för vad syftet med Samhall är. Först då kan företaget ägna sig åt att faktiskt hjälpa funktionsnedsatta som står långt från arbetsmarknaden.

Max Eskilsson, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Länkar:

Kritiken mot Samhalls hantering av upphandlingar:

https://www.arbetsmarknadsnytt.se/allmanna_nyheter/skattesloseriet-sa-fulspelar-samhall-till-sig-nya-kontrakt_747852.html?fbclid=IwAR3PP3hNQ1WB_2taA42tAD3BQ8Z6m7m7bzyMnNM_mmZ4-QuDYOfKP4nSx8k

Snävare kravprofil:

https://www.arbetsmarknadsnytt.se/allmanna_nyheter/i-samhalls-nya-rekryteringspolicy-far-inte-alla-plats_748024.html?fbclid=IwAR1JsYUHZeK483moDAeQ0sD56uxH_Lf8_pD68e77j7ESJY28yvp-gmsuzOo