Säkrare vägar gör att hela Sverige kan leva

Debatt. Många av vägarna utanför storstadsområdena är smala och det hindrar framkomlighet och riskerar trafiksäkerheten. Människor bosatta i mindre tätbefolkade delar av landet, där stora utmaningar finns för en livskraftig utveckling, kan inte bara mötas av sänkta hastigheter som en åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2019-12-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Om vi ska nå nollvisionen måste trafiksäkerheten uppmärksammas med flera och mera aktiva åtgärder.

Det krävs stärkta investeringar för ett ökat vägunderhåll, särskilt utanför storstäderna.

God och trafiksäker väginfrastruktur skapar tillgänglighet i hela landet – en förutsättning för ett funktionellt näringsliv.

Sveriges nollvision för trafiksäkerheten innebär att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Ett delmål på vägen mot nollvisionen är maximalt 220 omkomma 2020.

Tyvärr ser vi hur politiken låter mobiliteten och tillgängligheten minska. Det eftersatta vägunderhållet börjar nu få konsekvenser för olycksstatistiken.

Delmålet för 2020 kommer Sverige sannolikt inte nå, även om utvecklingen så här långt 2019 har sett betydligt bättre ut än motsvarande period 2018.

De allra flesta dödsolyckorna inträffar på de mindre, smala vägarna, utanför tätbebyggt område där hastigheten är 70 eller 80 kilometer i timmen. På dessa vägar ligger oftast den faktiska medelhastigheten betydligt lägre än den högsta tillåtna, inte sällan så låg som 40–50 kilometer i timmen.

Hastigheten i sig är således inte en avgörande faktor för olyckan. Det är andra omständigheter som påverkar: vägbredd, siktsträckor och vägens utformning när det gäller räcken, underhåll, avsaknad av vägren med mera.

Under en lång följd av år har vårt gemensamma vägkapital sakta men säkert tillåtits förfalla.

Trafikverket ansvarar för skötseln av det statliga vägnätet i Sverige. I den investeringsplan som nu ligger, och gäller fram till 2029, konstaterar Trafikverket själv att resurserna inte räcker till för att vidmakthålla standarden på hela vägnätet. Det finmaskiga nätet i mindre tätbefolkade delar av landet får stå tillbaka.

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på vägnätet genomförs inte, i stället sänks hastigheten. Där det varit 90 blir det 80. Men sänkta hastigheter är inte aktivt trafiksäkerhetsarbete.

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmålet är att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samtidigt som det ska bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Tyvärr har revideringen av investeringsplanen inte påbörjats än. Farliga vägavsnitt som inte motsvarar dagens trafiksäkerhetskrav måste byggas bort. Mitträcken behöver byggas ut på vägar där motorvägsstandard inte är motiverat, eftersom mötesseparering är en relativt enkel åtgärd för att göra vägen säkrare och förbättra trafikflödet.

Vägar på det regionala vägnätet utanför storstadsområdena måste breddas. Många av vägarna är smala och det hindrar framkomlighet och riskerar trafiksäkerheten.

Under en lång följd av år har vårt gemensamma vägkapital sakta men säkert tillåtits förfalla. Det är en utveckling vi måste bryta.

Ett hållbart samhälle och transportsystem är ett samhälle med utvecklad och stark mobilitet.

Det finns också en stad- och landdimension. Människor bosatta i mindre tätbefolkade delar av landet, där stora utmaningar finns för en livskraftig utveckling, kan inte bara mötas av sänkta hastigheter som en åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten.

De förtjänar mer. Hela Sverige ska leva.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen