För en tid sedan behandlade Europaparlamentet en för klimatet viktig lagstiftningsakt som syftar till att minska koldioxidutsläppen från tunga fordon.
Förslaget är en del av unionens ansträngningar för att nå målen i Parisavtalet, och är därför avgörande för klimatet, men även för svenska jobb, svensk tillväxt och handel.
Tyvärr valde Socialdemokraterna att medvetet stödja en orealistisk och företagsfientlig målsättning.
Tunga fordon står i dag för en fjärdedel av utsläppen från transportsektorn i Europa. Kommissionens direktiv, som presenterades i maj 2018, är därför en av de viktigaste lagstiftande akterna på EU-nivå för att nå en långsiktigt hållbar klimatomställning. Än mer angelägen blev den i och med FN:s klimatrapport häromsistens.
Kristdemokraterna välkomnar därför kommissionens mycket ambitiösa mål att minska utsläppen med 15 procent på tunga fordon fram till 2025. Redan det är ett mycket krävande mål för industrin, som själva förordade en sjuprocentig minskning.
Konsekvensen av att leka god klimatpolis resulterar i stället i teknikflykt till konkurrenter, ouppfyllda klimatmål och färre jobb.
Detta perspektiv, tillverkarnas verklighet, väljer dock Socialdemokraterna att ignorera. I stället för att rösta för kommissionens förslag om en utsläppsminskning på 15 procent var de med och röstade igenom ett förslag om att öka målsättningen till 20 procent till 2025 och 35 procent till 2030.
Om dessa mål skulle bli verklighet efter förhandlingarna mellan rådet och parlamentet kommer det europeiska näringslivet förlora miljardbelopp.
För att uppnå en minskning på 20 procent skulle tillverkarna vara tvungna att stoppa nuvarande planerings- och produktionsprocesser för 2025.
Forskning, material och teknik för miljardbelopp skulle därmed gå upp i rök. Det säger sig självt att en sådan målsättning drastiskt skulle försvaga den europeiska lastbilsindustrins konkurrenskraft, vilket skulle få långtgående konsekvenser för jobb och tillväxt i EU, inte minst i Sverige.
De världsledande lastbilstillverkarna Scania och Volvo, tillsammans med flera andra europeiska lastbilstillverkare, riskerar att behöva omprioritera var deras tillverkning av tunga fordon i framtiden ska ske. Tillverkningen kan då hamna i länder där en utsläppsminskning inte prioriteras.
Konsekvensen av att leka god klimatpolis resulterar i stället i teknikflykt till konkurrenter, ouppfyllda klimatmål och färre jobb.
Mot bakgrund av detta framstår Socialdemokraterna som alltmer verklighetsfrånvända. I stället för att rösta för svensk konkurrenskraft, och långsiktigt hållbara utsläppsminskningar, valde de symbolpolitik som hotar svenska jobb.
Nu är det upp till övergångsregeringen och riksdagen att ta fram en svensk linje. Kristdemokraterna kommer att fortsätta verka för kommissionens mål till 2025, för att sedan till 2030 öka ambitionsnivån till en 30-procentig utsläppsminskning. På så sätt når vi en reell miljöeffekt samtidigt som vi ger företagen tillräckligt med tid för att ställa om.
Endast genom sådan realism kan EU bevara sin världsledande ställning på såväl klimat-som transportområdet.
Anders Sellström (KD), Europaparlamentariker