Pressfriheten är en ödesfråga för EU

På söndag är det val till Europaparlamentet.

På söndag är det val till Europaparlamentet.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Politik2019-05-25 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
På söndag är det val till Europaparlamentet.

I morgon går Sverige till val. De svenska kandidaterna tävlar om 20 platser i Europaparlamentet (21 platser om/när Brexit går igenom).

Enligt väljarna själva är klimat, brott och migration de viktigaste frågorna inför valet.

Men jag skulle även vilja lägga till pressfriheten som en av unionens viktigaste frågor. Det är något som berör oss alla, oavsett om du arbetar med medier eller inte. Dessutom är EU på inget sätt förskonat från brott och övergrepp mot journalister.

Miljön behöver din röst i EU-valetEtt annat Ungern är möjligt, på lite sikt

EU är dock fortfarande den säkraste regionen i världen, när det gäller pressfrihet. Men allvarliga hot blir allt vanligare.

Exempelvis rasade Ungern 14 platser till plats 87 i Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Serbien och Montenegro halkade ner en placering till plats 32 och i Frankrike har våldet mot journalister nått extrema nivåer i kölvattnet av de gula västarna. På flera håll har även journalister mördats.

Det finns alltså all anledning för EU att ta ett ännu större grepp om pressfriheten inom unionen. Något som i dag främst sker genom olika finansieringsinstrument som syftar till att främja demokratisering, rättsstatlighet och mångfald i medierna.

Dock behöver pressfriheten bli mer av en grundbult inom unionen, istället för att ”bara” vara en del i EU:s övergripande demokratistrategi.

Det finns alltså all anledning för EU att ta ett ännu större grepp om pressfriheten inom unionen.

Reportrar utan gränser har inför EU-valet lagt fram tio förslag som syftar till att förbättra situationen för medier och journalister i EU.

Bland annat uppmanar de EU-kommissionen att utse en särskild kommissionär med ansvar för pressfrihet och oberoende journalistik.

De föreslår också en särskild Magnitsky Act för den Europeiska unionen. Det vill säga en möjlighet för EU att, likt presidenten i USA och premiärministrarna i Storbritannien och Kanada, kunna dra in visum och frysa tillgångar för de som runt om i världen begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Något som Europaparlamentet redan har beslutat om och som det nu återstår för Europeiska rådet att anta.

Den ende representanten från mer än halva SverigeEU-valet: Statsvetaren – extremhögern växer sig starkare och organiserar sig

Ett annat förslag är införandet av regelbundna granskningar av hur varje medlemsland efterlever och förhåller sig till pressfriheten. Vid särskilt allvarliga övertramp, ska landets högsta ledning frågas ut om hur de ska komma till rätta med problemen. Som yttersta åtgärd kan även ekonomiska medel från EU dras tillbaka.

Det är alltså en radikal verktygslåda av åtgärder som RUG föreslår. Men samtidigt inget som borde vara omöjligt att genomföra.

Det viktigaste är att viljan finns bland medlemsländerna.

Och det kan man hoppas att den gör med tanke på att demokrati, där pressfriheten är en central del, är vad som en gång fick alla dessa länder att gå samman i en union.