Mediernas uppgift är att granska, informera, samt ge fördjupning och perspektiv.
I måndags hade jag förmånen att i en välfylld Forumsal på Campus i Skellefteå, få berätta om vad vi just nu sysslar med på Norran. Alltid lika trevligt att möta läsare och prata om de möjligheter och utmaningar som medierna i dag står inför.
En publikfråga som ställdes handlade om andelen ”negativa nyheter” och varför dessa, enligt frågeställaren, är så många.
En mycket intressant fråga som jag gjorde mitt bästa för att besvara.
Vi kan ju börja med att reda ut vad en nyhet egentligen är.
Ja, till att börja med är det något som avviker från det förväntade.
Att det har skett ett inbrott är en nyhet. Att inga inbrott alls har skett är inte en nyhet.
Någon eller några bör också påverkas av denna nyhet. En händelse som inte påverkar någon kommer ha det svårt att nå tidningarnas spalter. Nyheten ska också gärna ställa upp en tydlig konflikt.
För oss som lokaltidning är också den så kallade ”närhetsprincipen” viktig. Det vill säga att det optimala nyhetsvärdet uppnås när nyheten inträffar nära centrum och med en hög grad av identifikation. Det är just därför som en bilolycka i Norsjö kan bli en större nyhet än en jordbävning på andra sidan jorden.
Det optimala nyhetssvärdet uppnås när nyheten inträffar nära centrum och med en hög grad av identifikation.
Men varför all denna negativitet?
Till att börja med kan man konstatera att medierna har ett kritiskt förhållningssätt. Det uppfattar vi som vårt uppdrag. Vår uppgift är att granska, informera, samt ge fördjupning och perspektiv.
Detta kritiska förhållningssätt kan möjligen uppfattas som negativt. Men frågan är om våra läsare egentligen skulle vilja att vi ägnade oss åt journalistik som i första hand tog hänsyn till nyhetens effekt, snarare än dess nyhetsvärde?
Vad som är negativt är också en fråga om perspektiv.
Är det en negativ eller positiv nyhet när politikerna aviserar att skatten ska höjas? Är det positivt eller negativt att min kommun ska bygga ett kulturhus?
Allt detta är tveklöst nyheter, men huruvida de är positiva eller negativa är en fråga om hur man ser på världen.
Men även när läsarna själva bidrar till vårt innehåll handlar det i de flesta fall om så kallade ”negativa” nyheter. Ord som ”falskt”, ”hyckleri”, ”fel”, ”svek” är betydligt vanligare på insändarsidorna än dessa ords positiva motsvarigheter. Väldigt få skriver en insändare för att hylla kommunledningen eller berömma regeringens senaste beslut. Istället handlar det om att kritisera och opponera.
Precis så som det ska vara i en demokrati.
Och sett i det perspektivet är all denna negativitet väldigt positiv.