Kommuner och regioner skulle behöva 90 miljarder kronor mer 2026.
Behoven av välfärd ökar.
De ekonomiska utmaningarna blir allt mer påtagliga.
För en fortsatt god välfärd krävs förändringar i kommuner och regioner – och att staten tar ett större ansvar.
Sverige har en välfärd med goda resultat. Undersökningar visar att elever känner sig trygga i skolan, att äldre är nöjda med hemtjänsten och att merparten anser att de har tillgång till den vård de behöver. Överlag hör svensk välfärd till de bästa i världen, även om det finns utmaningar att komma till rätta med.
Nu går landets kommuner och regioner tuffare ekonomiska tider till mötes. Konjunkturen viker och arbetsmarknaden försämras samtidigt som behovet av och förväntningarna på välfärden ökar.
Redan i år kan ett 90-tal kommuner och omkring en tredjedel av landets regioner komma att gå med underskott.
För att kunna fortsätta ge en välfärd av hög kvalitet behöver de kommunala verksamheterna förändras på olika sätt. Effektiviseringar, genom att till exempel digitalisera och nyttja befintliga resurser på ett smartare sätt, är redan en realitet.
Grundorsaken till den ekonomiska situationen är egentligen en positiv utveckling. Vi får fler barn och vi lever allt längre. Det innebär att färre behöver försörja fler.
För att kunna fortsätta ha en välfärd som möter medborgarnas behov krävs att alla berörda parter tar sin del av ansvaret.
Om tio år kommer äldre över 80 år att ha ökat med 47 procent, samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen i åldern 20–64 år enbart ökat med fem. Och om det inte vore för invandringen hade den arbetsföra befolkningen till och med minskat.
Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg, och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens.
Den demografiska utvecklingen är enklare att hantera i en högkonjunktur än, som nu, när vi är på väg in en mild lågkonjunktur.
Regeringen har pekat på att om välfärden ska utvecklas i takt med befolkningsförändringarna skulle kommuner och regioner behöva 90 miljarder kronor mer 2026. Trots det väljer regeringen, Centerpartiet och Liberalerna att inte öka de generella statsbidragen i budgetförslaget för 2020 jämfört med vad som redan varit känt sedan i våras.
De fem aviserade välfärdsmiljarderna har dessutom krympt.
Kommunerna får 3,5 miljarder kronor mer i generella bidrag nästa år. Regionernas generella tillskott har omvandlats till ännu ett riktat statsbidrag där staten detaljstyr vad medel kan användas till. Sedan 2012 har de riktade bidragen ökat med cirka 78 procent i fasta priser medan de generella bidragen har ökat med knappt fem.
De riktade statliga satsningarna hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst. I en kommun kan ett ökat antal äldre kräva en större satsning på äldreomsorg medan det i en annan kommun kan finnas ett ökat behov av resurser inom förskolan eller socialtjänsten.
För att kunna fortsätta ha en välfärd som möter medborgarnas behov krävs att alla berörda parter tar sin del av ansvaret.
Staten behöver minska detaljstyrningen, så att kommuner och regioner får bättre möjligheter att planera långsiktigt. Staten behöver också ta ansvar för sina egna verksamheter, exempelvis stoppa den reträtt från glesbygden som nu Arbetsförmedlingen gör – med kännbara negativa konsekvenser för många kommuner.
Dessutom behöver universitet och högskolor bli bättre på att utbilda för moderna välfärdsverksamheter.
Kommuner och regioner behöver samtidigt arbeta annorlunda, samverka och ge goda förutsättningar för fler att förlänga sitt arbetsliv.
Det är när alla bidrar som vi kan se till att ha en god välfärd även i framtiden.
Anders Knape, ordförande Sveriges kommuner och landsting (SKL)